Nej, public service är (tack och lov) inte hotat

Att det finns oseriös kritik mot public service betyder inte att all kritik är irrelevant.


Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tar emot betänkandet från 2023 års parlamentariska Public service-kommitté av kommitténs ordförande Göran Hägglund, under en pressträff på måndagen.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tar emot betänkandet från 2023 års parlamentariska Public service-kommitté av kommitténs ordförande Göran Hägglund, under en pressträff på måndagen.

Foto: Samuel Steén/TT

Ledarkrönika2024-05-13 14:44
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som ung liberal skribent var det inte ovanligt att man gav sig på public service. I en krönika kritiserade jag till exempel Utbildningsradions tv-program Banderoll: "Programmet - som riktar sig till barn - förklarar pedagogiskt att marknadsekonomi är dåligt. En vuxen elak boxare fuskar och slår en svag pojke. 'Du är elak!' säger den taniga pojken. Elakingen svarar: 'Ja, jag fungerar som marknaden'” (Expressen, 6/2 2010). Ett annat exempel var barnprogrammet "Showen Dollar" från 2007 där barn i sexårsåldern fick bua ut utländska produkter och ropa "glitter" för det som producerats i Sverige. 

Det har hänt en del sedan dess. Redan före måndagens presskonferens om public service-utredningen, som tidigare KD-ledaren Göran Hägglund har lett, varnade Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg för att "SVT får order att bli mer SD-vänligt". Kollegan Karin Pettersson, kulturchef, körde varianten "Nu är den här – SD:s attack på SVT och SR" i sin rubrik. 

Tveklöst är det så att SD angriper medier. I ett partiinternt sammanhang uttryckte Richard Jomshof 2015 avslöjande att "Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern" är SD tvungna att anpassa retoriken. Så sent som häromåret kommenterade han vad han då hade uttryckt med "Spot on!".

Men beordras public service-kanalerna att gå SD:s ärenden?

Lars Leijonborg, som har som representerat Liberalerna i utredningen och som varit styrelseordförande i UR, tillbakavisar såväl det som att det skulle föreslås en "slakt" av public service. Även Göran Hägglund betonade på presskonferensen att public service även fortsatt ska erbjuda ett "brett programutbud" och vara fredad från politisk detaljstyrning. I dag är uppräkningstakten av anslagen två procent per år. Förslaget är att det höjs till 3 procent 2026 för att därefter återgå till 2 procent åren 2027-2030 och till 1 procent per år 2031-2033. "Det är inte så dramatiska förslag", konstaterade Ulrika Andersson, forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 

Att det finns oseriös kritik mot public service betyder inte att all kritik är irrelevant. Opartiskhet och strävan efter att nå hela befolkningen är viktigt. Som ung hade jag troligtvis aldrig skrivit "vi vill inte ha det som i USA", men det har hänt en del där också. Polariseringen är ett farligt gift. Vi ska vara glada över, och vårda förtroendet för, vårt public service.