Hjärnskakningar är ett ständigt debattämne i svensk ishockey.

Smällar mot huvudet är inte att leka med. Det är inte bara huvudvärken – eller kanske illamåendet – som den drabbade brottas med, den psykiska biten kan vara lika jobbig. Det vittnar Victor Rollin-Carlsson om.

– Man blir stressad på ett helt annat sätt än när jag var axel- och fotskadad, säger Rollin-Carlsson, som varit borta sedan matchen mot Oskarshamn, där han krockade med lagkamraten Victor Hertzberg.

Tre gånger har VRC fått bakslag efter att ha trappat upp träningen.

Han har aldrig haft hjärnskakning tidigare och trodde inte att det skulle kännas så här, eller att det skulle ta så lång tid. Detta trots att han har haft kamrater i laget som varit borta länge med hjärnskakning, som William Quist i fjol.

– Jag trodde att jag skulle vara borta i ett par dagar, men jag märkte ganska snabbt att det inte skulle bli så.

Rollin-Carlsson följer den så kallade hjärntrappan, och den säger att man ska vara symtomfri i 24 timmar efter träning för att bli friskförklarad.

– Första gången jag tränade var det lätt cykling i 20 minuter och det kändes bra i början, men sedan fick jag ont i huvudet. Det var bara att börja om från början, säger VRC.

Även den andra gången, också då efter cykling, fick han bakslag.

– Det har varit väldigt jobbigt, mycket jobbigare än de skador jag har haft tidigare, som axeln och när jag bröt foten. Då visste man ungefär hur lång tid det skulle ta, och jag kunde vara med uppe i ishallen och bidra.

Med hjärnskakning är det annat. Då går det inte att bara knalla iväg till ishallen för att hänga med lagkompisarna i omklädningsrummet.

– Man blir så jäkla isolerad och stressad när man inte har något datum och ingen aning när man kan vara tillbaka på isen.

Den första tiden efter skadan försökte Rollin-Carlsson se Almtunas matcher hemma i tv-soffan, men det var knepigt. Huvudvärken satte stopp. Bara en av matcherna har han sett live i ishallen – den senaste mot Södertälje.

– Jag visste ju att det skulle ta lite tid, att jag måste ha tålamod. Men stressen kommer ändå, man är sugen på att spela och att vara med och bidra.

Det blev inte bättre av att Almtuna direkt efter Rollin-Carlssons hjärnskakning förlorade en massa matcher.

– Vi spelade inte så bra och då var det extra tungt. Men nu har det sett bättre ut och jag tror att vi är på gång, det ser mycket stabilare ut och det verkar kugga i på ett annat sätt, säger han.

Under de senaste träningarna har VRC varit med på isen och tränat. Något bakslag har inte fått, men vad som händer under full belastning, med allt vad det innebär av fysiskt spel, vet han inte.

Även om frånvaron varit jobbig så har både axelskadan och fotskadan varit värre rent tidsmässigt.

– Axeln tejpade jag och spelade. Med fotskadan var det värre. Där missade jag hela försäsongen, hösten och en bit in på vintern. Foten är inte helt bra än.

Rollin-Carlsson är förstås väldigt sugen på att spela, särskilt nu när han kan se hela matcherna på tv och som nu senast, hela matchen på plats i ishallen.

– Det har betytt mycket att Linus Rotbakken och Per Svensson är tillbaka. Det såg bra ut mot både Modo och Södertälje, säger Rollin-Carlsson.

På måndag spelar Almtuna borta mot Vita Hästen, som vann med klara siffror när lagen möttes i Uppsala för några veckor sedan.