I en rapport från den internationella ekoorganisationen International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM) som gjorts i samarbete med universitetet i Twente i Nederländerna lyfts två uppländska gårdar som goda exempel. Den ena är Hagby gård, som drivs av Jozef Schimmel. Den andra är Hånsta Östergärde några mil norr om Uppsala, där Kjell Sjelin och Ylwa Sjelin driver ett ekologiskt lantbruk.
– Vi försöker bli klimatreparativa och ta hand om jorden. Sedan 2012 har vi odlat perenna grödor på en liten del av vår mark för demonstration och har ofta studiebesök här ute, säger Kjell Sjelin.
Rapporten visar hur ekologiskt jordbruk kan bidra till uppfyllandet av minst åtta av de 17 mål som FN satt upp, de så kallade Agenda 2030-målen. De globala målen spikades i september 2015 och kartlägger de samhälleliga utmaningar som världen står inför.
Bland de åtta mål som rapporten lyfter fram ingår punkter som att utrota hungern, bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser samt att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Kjell Sjelin på Hånsta Östergärde satsar till exempel på att öka den biologiska mångfalden genom att syssla med "agroforestry", skogsjordbruk. Det innebär att buskar och träd planteras i anslutning till odlingarna för att lagra in kol, minska näringsläckage, erbjuda skugga och minska jorderosion. Ända sedan starten för 32 år sedan har jordbruket på gården bedrivits ekologiskt.
– Det ekologiska jordbruket är bra av en mängd anledningar. Dels bygger det mer på platsbundna resurser, dels är det fritt från kemiska gödsel- och bekämpningsmedel och ger rikare biologisk mångfald. Men det jag kanske värderar högst är att det är ett forum för utveckling av lantbruk, säger Kjell Sjelin.
Rapporten från IFOAM och universitetet i Twente pekar ut en viktig framtidsfråga. År 2050 beräknas jorden befolkas av 9,7 miljarder människor och alla ska de ha mat. Det finns de som menar att konventionellt jordbruk är mer effektivt än ekologiskt och att man på sådana gårdar kan producera mer mat på mindre yta. I rapporten menar man att även om traditionella jordbruk skulle vara mer effektiva så spelar det mindre roll om jorden utarmas och den biologiska mångfalden skadas på köpet.
– Idag skulle det handla mindre om hur mycket mat vi producerar och mer om hur vi producerar den, säger Kjell Sjelin och fortsätter:
– Det är en fördelningsfråga just nu. En miljard människor lever under svält samtidigt som vi har möjlighet att ge mat till mer än hela jordens befolkning. Vi måste fokusera på att arbeta reparativt och det är läge för det nu, att tänka på hållbarhet.
I forskningsrapporten från ekoorganisationerna och universitetet i Twente citeras FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, som skrivit att jordbruket för att stoppa klimatförändringar och säkra livsmedelsproduktionen måste fokusera på matens kvalité och mångfald mer och mindre på att öka effektiviteten inom lantbruket.
Kjell Sjelin tror att det som hindrat det ekologiska jordbruket från att bli mer spritt än det är idag är att det konventionella jordbruket ses som enkelt. Genom att odla ettåriga växter och göda dem med konstgödsel kan man få fram stora volymer.
– Men lantbruket bör vara under utveckling. Att fokusera mer på hur vi producerar maten än på volymer är en hygglig garant för en god livsmedelsförsörjning i framtiden.