Hur mycket får föräldrar egentligen lägga sig i lärarnas jobb? Det ska skolorna i Uppsala nu göra tydligt. Utbildningsnämnden har beslutat att varje kommunal grundskola ska ta fram ett så kallat förväntansdokument på vad skolan och vårdnadshavare, men även elever, kan förvänta sig av varandra.
Bakgrunden är att "rektorer och lärare känner en allt större press från föräldrar som vill påverka undervisning och betyg eller ge andra fördelar för sina barn", som det står i handlingarna inför beslutet.
– Föräldrar är engagerade och vill sina barn det bästa. Det är såklart bra, men ibland upplever skolorna att föräldrarna tror att de kan styra och ställa i det som är professionens uppgift. Det behöver förtydligas vad föräldrar kan vara delaktiga i och inte, säger Lotta Åkerman, skolområdeschef i Uppsala kommun.
Vad kan föräldrar vara delaktiga i?
– Föräldrar ska givetvis få veta vad som ligger till grund för barnets betyg och vad man som förälder kan hjälpa barnet med. På exempelvis föräldramöten och i skolråd har föräldrar möjlighet till inflytande i olika frågor. Betygsättning, däremot, är en lagstyrd myndighetsutövning som åligger läraren. Samma sak med undervisning, den lägger läraren upp utifrån kurs- och läroplaner.
Lotta Åkerman har jobbat som lärare och rektor i många år. Hon började märka en förändring i många föräldrars engagemang och inställning några år in på 2000-talet.
– Jag upplevde att föräldrar blev mer ifrågasättande och att man i stället för att samtala med läraren oftare gick direkt till rektorsnivån eller gjorde en anmälan till skolinspektionen utan att först prata med sin skola.
Varje skola ska själv, utifrån sin erfarenhet, formulera förväntningar på föräldrarna. Sedan räcker det inte att bara dela ut dokumentet och få det påskrivet, säger Lotta Åkerman.
– Man behöver jobba med det. Ha samtal med elever och vårdnadshavare om vad förväntningarna innebär och vilket förhållningssätt man ska ha gentemot varandra.
Hur utbrett problemet är i Uppsala finns inga uppgifter kring. En undersökning i Stockholm stad visade att man i drygt 40 procent av skolorna tyckte att föräldrars vilja att påverka var ett problem.
Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan, upplever inte att detta är något större problem på hans skola. Är det något föräldrar har åsikter om är det i regel inte undervisning eller betyg, säger han, utan snarare om gruppsammansättningar eller en viss lärare.
– Då är det lätt för oss att säga att vi bestämmer över organisationen. I grund och botten är det en solklar framgångsfaktor för eleven att föräldrarna engagerar sig.
Kan det bli för mycket föräldraengagemang?
– Ja. Bland annat märker vi att en del elever känner sig pressade av föräldrars krav på prestation. '
Bengt Stenberg har precis börjat som rektor på Vaksalaskolan. Hur det är på just den skolan vet han inte än, men på skolor han tidigare jobbat har föräldrar ibland haft synpunkter på lärares val av skolböcker, läxor och kunskapsbedömningar.
– Lärarna är utbildade och kompetenta människor och det är klart att det inte känns bra att bli ifrågasatt i sin yrkesroll. Men jag tror att de flesta lärare förstår att det är av engagemang för barnet, säger Bengt Stenberg.
Kan förväntansdokument lösa problemet?
– Det vet jag inte. Men jag har respekt för nämndens beslut. Bra relationer mellan skola och vårdnadshavare är viktigt för eleverna.