– Många röker, och de rör sig inte i vardagen. Flera som är betydligt yngre än jag har svårt att röra sig. De tar alltid hissen i stället för att gå i trappor och åker buss överallt i stället för att cykla och gå. Jag är orolig över det här och undrar vart det leder någonstans, säger Anita Cole, sfi-lärare på Lernia.

Resultatet blev att hon drog i gång ett projekt där sfi-eleverna ska få inspiration till ett hälsosammare liv. UNT följer med när en grupp på ett 50-tal elever kör ett gympapass på Friskis och Svettis. Anita Cole får övertala några att överhuvudtaget delta, och alla är inte ombytta. Men det finns också de som kastar sig in i passet med stor entusiasm, och de inledande stegövningarna blir nästan som dansnummer för några av dem.

Ingrid Hovstadius, verksamhetschef på Friskis och Svettis, leder ett "softpass", men säger att hon gjort det lite hårdare än normalt.

Artikelbild

– Jag märkte att många av deltagarna var unga så jag försöker anpassa det lite efter målgruppen, säger hon.

Vian Ibrahim kommer från Syrien och har varit i Sverige i fyra år. Hon berättar att det är första gången som hon gått på ett gympapass.

– Det var mycket roligt. Och jag vill gärna göra det igen, säger hon efter passet.

Anita Cole har lagt in hälsotemat som en del av kursen. För eleverna i hennes grupp har två friskis-pass lagts in som obligatoriska lektioner. Men man har även planerat in aktiviteter som information om de negativa effekterna av rökning och en hälsovecka när deltagarna skriver aktivitetskort med sömntider och vardagsmotion. Lärarna arbetar aktivt för att få med kvinnor på cykelkurs. Och Folktandvården ska föreläsa om tandhälsa.

Artikelbild

– Jag hoppas att de visar upp riktigt skrämmande exempel på hur det kan se ut, säger Anita Cole.

Många av hälsostudierna som har gjorts på gruppen nyanlända har fokuserat på den psykiska hälsan. Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet, säger att det ofta är en riktig prioritering.

Artikelbild

| Anita Cole, sfi-lärare på Lernia.

– Tittar man på hur sjukskrivningarna ser ut är det psykisk ohälsa som är det mest kostnadsdrivande i dag. Och många i den här gruppen har varit utsatta för trauma flera gånger. Asylprocessen i sig är också en extrem stress, säger hon.

Men hon säger också att det förebyggande hälsoarbetet är en försummad del i folkhälsoarbetet som kan ha stor betydelse för gruppen nyanlända.

Artikelbild

– Det kan finnas stora skillnader när man jämför med dem som gått skola i Sverige där man tidigt får lära sig vikten av motion och att inte röka.

Hon säger att det också kan finnas kulturella skillnader där nyanlända som placeras på ett flyktingboende långt ut i skogen inte ser de möjligheter det ger till att röra sig i naturen.

Artikelbild

– Det är inte säkert att vår kulturella föreställning om naturen delas av andra. Vem säger att skogen inte kan vara farlig? Ur det perspektivet kan det framstå som korkat att ge sig ut i skogen med sina barn. Och det får vi vara ödmjuka inför.

En studie av hälsofaktorer för nyanlända har gjorts av Milsa, ett program för migration och hälsa knutet till Malmö universitet. Studien visar att rökning och övervikt är mycket vanligare i gruppen nyanlända än i befolkningen i stort. 29 procent av de nyanlända i studien röker dagligen, samma siffra för den svenska befolkningen i stort är 9 procent. Dessutom var det mer än hälften som fick under en timmes vardagsmotion en vanlig vecka. 14 procent av männen och 19 procent av kvinnorna hade noll minuters vardagsmotion per vecka.