– Vad det beror på? Att svenskarna började bli väldigt less.

Så säger Ricky Alefjärd som går på fordonsprogrammet på Bolandsgymnasiet. Han är inte förvånad över Sverigedemokraternas framgångar. Själv röstade han inte i skolvalet, men om han hade röstat hade han valt SD.
– Jag har inget emot människor som kommer hit och sköter sig. Men många beter sig illa och det är värre när någon med utländsk bakgrund rånar, misshandlar eller lever på socialbidrag. Man har större press på sig att sköta sig om man blir insläppt i ett annat land.

Det har snart gått ett år sedan polisen kom till Bolandsgymnasiet efter att ett bråk utbrutit mellan representanter för Sverigedemokraterna och elever på skolan. Rektor Reine Sjödin hade efter noga övervägande bjudit in alla partier i Uppsala kommunfullmäktige att ha bokbord i kafeterian, inklusive Sverigedemokraterna.
– Vi såg det som vår skyldighet att ta debatten. Men jag tror inte att det bidrog till att SD blev stora här. De blev nog överrepresenterade eftersom inte alla röstade i skolvalet, säger Reine Sjödin.

Dagen innan partierna kom till Bolands riktade Sverigedemokraterna ett tack till skolan på sin hemsida och konstaterade att man traditionellt sett haft en stark ställning på skolan med flera medlemmar och sympatisörer. Skolvalsresultatet den 17 september stärker den bilden. 29 procent valde Sverigedemokraterna, som blev störst. Inget annat parti kom ens i närheten.
– Våra kärnväljare är yngre män med praktiska yrken och de finns ju på Bolands yrkesförberedande program, säger Pavel Gamov som var en av SD:s representanter vid bokbordet och i dag sitter i kommunfullmäktige samt är landstingsråd.

Att SD släpptes in i skolan tror han också hade betydelse.
– Många har en felaktig bild som blir bättre när de får träffa oss.

Ett år efter bokbordsbråket lever minnet fortfarande kvar hos flera elever och få som UNT talar med är förvånade över skolvalsresultatet.
– Det var ganska väntat. Det är en splittrad skola, med många olika program där man håller sig för sig själva, och med många nationaliteter. Det finns mycket fördomar, säger Lovisa Johansson som går i tvåan på byggprogrammet.

Flera elever beskriver Bolands som en skola där elever från både land och stad samlas. Men kanske inte nödvändigtvis möts. Etiketter som ”bönder”, ”lantisar”, ”raggare” och ”invandrare” används flitigt.
– Det är inget fel med att komma från landet, jag är själv lantis. Men det bor ju inga invandrare på landet och därför har man inte samma uppfattning som de som vuxit upp i stan och gått i skolan med invandrare hela sitt liv, säger Elin Mozer i ettan på fordonsprogrammet.

Rektor Reine Sjödin tycker att den stora blandningen av elever är en av skolans styrkor.
– Man får mer förståelse för varandra då och det ger en ökad tolerans. Samtidigt blir det viktigt att skapa forum där olika elever får mötas, säger han.

Utanför kafeterian, som den här dagen är tom på bokbord men full av elever, står en kille som röstade på Sverigedemokraterna eftersom han är orolig för sin egen framtid.
– När jag går ut skolan vill jag ha lätt att få jobb. Jag vill inte ha en massa andra utifrån som kommer och tar jobben. Det är svårt som det är, säger han.
Sverigedemokraterna rönte inte bara framgångar på Bolands. Partiet fick 13 procent i skolvalet i riket som helhet, mot 5,7 procent i riksdagsvalet.
– Vi har inte gjort någon analys av varför. Men unga är väldigt känsliga för olika samhällstrender, säger Linus Källander som är ansvarig för skolvalet på Ungdomsstyrelsen.

Om eleverna som röstade på Sverigedemokraterna i skolvalet även skulle göra det i ett riktigt val är osäkert.
– Vi vet inte om resultatet står sig när eleverna sedan får rösträtt. Men resultatet är absolut ett uttryck för ungas röst och väldigt lite tyder på att den stora ökningen för Sverigedemokraterna bland unga skulle bero på oseriösa röster, säger Linus Källander.