Gamla och sköra patienter behöver ofta hjälp med rehabiliteringen eller tillsyn under större del av dygnet än vad hemtjänsten kan ge efter att de vårdats på sjukhus. Därför blir patienterna ofta kvar på sjukhuset även efter att de är färdigvårdade. Sjukhusets lösning har varit en särskild utskrivningsavdelning. Det är ett sätt att bereda plats för andra patienter som behöver sjukhusets specialiserade vård på vårdavdelningarna. Men eftersom utskrivningsavdelningen bemannas uteslutande med hyrpersonal har det blivit en dyr lösning. Och nu vill sjukhusledningen stänga avdelningen för att klara politikernas uppdrag om en ekonomi i balans.

LÄS MER: Krisläge på Ackis under våren

LÄS MER: Förlusten för sjukhuset skenar

Artikelbild

Enligt Mikael Köhler, tidigare chef för geriatriken vid Akademiska sjukhuset, är det bästa för patienterna om de får vara i sin hemmiljö så snart som möjligt efter att de vårdats klart på sjukhuset. Och att flytta patienter till en ny vårdplats, antingen på utskrivningsavdelningen eller vid ett kommunalt korttidsboende, är ingen bra lösning om man ser till patienternas bästa.

– För varje flytt tappar man ett dygn i förlängd vårdtid. Erfarenhetsmässigt mår de flesta bättre om de kan återhämta sig i hemmet, säger han.

Från fackligt håll är man kritisk till förslaget att stänga utskrivningsavdelningen innan man lyckats lösa behovet på andra sätt.

– Att stänga vårdplatser är helt fel politik. Varenda vårdplats behövs och stänger man den här avdelningen leder det bara till att patienterna blir kvar på onkologen, thorax eller annan kirurgi och blockerar vårdplatser där, säger Anna Rask-Andersen, huvudskyddsombud och ordförande för Sjukhusläkarna samt ordförande i Saco-rådet i Region Uppsala.

Hon påpekar att Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa i förhållande till befolkningen.

Den lokala mbl-förhandlingen om Sjukhusledningens förslag slutade i oenighet och gick vidare till central förhandling som också den slutade i oenighet.

– Om man bara stänger avdelningen och minskar vårdplatserna ger det enorma arbetsmiljöproblem samtidigt som patienter får ligga och vänta i korridorerna på akuten på britsar med galonmadrass. Det är till och med så att man har börjat beställa matvagn till akuten för patienterna som ligger och väntar, säger Anna Rask-Andersen.

För kommunerna innebär de färdigvårdade patienterna också en kostnad eftersom de får betala regionen för varje dygn som en patient ligger kvar på sjukhuset när de anses vara klara att skrivas ut. En komplicerande faktor är dock att kommunerna betalar en lägre ersättning för vårdplatserna på utskrivningsavdelningen än om patienterna ligger på en vanlig vårdavdelning.

Under våren har länets kommuner, med ett undantag, kraftigt minskat antalet vårddygn, från 571 i januari till 179 i maj. Den kommun som sticker ut är Uppsala. Medan länets övriga kommuner kommit ner till i princip noll så har antalet betalda vårddagar för Uppsala varierat mellan 170 och 350 per månad utan någon tydlig trend åt något håll. Även om man ser till antalet invånare skiljer Uppsala ut sig negativt i statistiken.

Jesper Kyrk, avdelningschef på äldreförvaltningen i Uppsala, har ingen förklaring till varför Uppsalas siffror avviker.

– Det vi kan se är att det är några få patienter som står för många dagar. Det kan också vara så att utskrivningsdagen tidigareläggs mot vad som är planerat, och då förlorar vi tid. Vi vill inte ha en massa betaldagar, och vi jobbar på för att dessa ska minimeras, säger Jesper Kyrk.