Ljudvolymen på Upplandsmuseet är hög när det är dags för kaffepaus i schemat. När ett 60-tal forskare, med den gemensamma nämnaren att de alla forskar om Uppland, möts finns det en hel del att prata om.
– För mig är det här årets höjdpunkt. Här kan vi mötas och få nya intryck. Annars kan ju forskandet vara en ganska ensam syssla, säger Lars-Erik Karlsson från Rasbo hembygdsgille.
Det är trettonde gången som mötesplatsen "Uppland i forskningen" ordnas. Evenemanget är unikt så tillvida att det samlar både forskare från den akademiska världen och från hembygds- och släktforskarföreningar. Syftet var från början att minska klyftan mellan de två.
– Forskningen från hembygdsföreningar sågs lite ner på och akademikerna upplevdes som otillgängliga. Med några få undantag skedde inget samarbete över gränserna. Vi ville skapa en mötesplats där det går att byta erfarenheter och skapa nya forskningsprojekt, säger Göran Ulväng, en av arrangörerna.
Under dagen är det några av forskarna som presenterar sina projekt. Marie Andersson berättar om sin forskning kring kryckegranståt, ungefär som en motsvarighet till möhippa, i Tillinge. När hon frågade åhörarna om det fanns liknande lokala sedvänjor på andra platser fick hon genast gensvar från andra forskare.
– Det går att knyta många nya kontakter. Här törs amatörer inom forskningen närma sig akademiker, som i sin tur upptäcker vilken djup kunskap de besitter. Det är verkligen en "win win", säger Marie Andersson.
