Från den första juli i år sänker staten ersättningen till kommunerna för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Något som gör att socialförvaltningen nu räknar med att gå back 13 miljoner kronor under 2017 för gruppen ensamkommande, jämfört med sin budget.

– Det blir jättestor skillnad för oss. Omställningen har gått väldigt för fort vilket gör att det kan bli svårt att ro det här iland, säger Ann-Christine Dahlén, avdelningschef på socialförvaltningen.

Grunden i det nya ersättningssystemet är minskade ersättningar för boende. Kommunerna behöver därför göra sig av med platser på dyra, personaltäta HVB-hem (hem för vård och boende) och istället skapa billigare stödboenden. Av de drygt 480 ensamkommande som Uppsala kommun ansvarar för bor 230 i dag på särskilda HVB-hem för asylsökande. Många av dem skulle kunna bo på boenden där de klarar sig mer själva, enligt Ann-Christine Dahlén.

– Vi skulle behöva fler egna lägenheter samt stödboenden, alltså boenden utformade lite som studentkorridorer med gemensamt kök. Men det stora problemet i Uppsala är ju bostadsbristen. Vi har inga lediga bostäder.

De övriga 250 ensamkommande som Uppsala har ansvar för bor i familjehem eller på stödboenden drivna av privata företag.

Nästa vecka öppnar Uppsala kommun sitt första egendrivna stödboende, med plats för åtta personer. Det blir ett korridorsboende där ungdomar i åldern 16-20 år ska laga mat och sköta sin ekonomi själva. Personal kommer inte att finnas på plats dygnet runt, utan främst på eftermiddagar.

Plats för åtta personer, det låter som en rätt liten bit på väg?

– Ja. Vi tittar nu över vårt bostadsbestånd för att försöka hitta fler liknande lösningar, men det är tufft. Men vi kommer också att behöva ha kvar familjehem och en del av platserna på HVB-boenden. En del är väldigt unga och vissa mår väldigt dåligt.

Mottagandet av ensamkommande står för en stor del av statens utgifter för flyktingmottagningen. Staten betalar i dag 1 900 kronor per dygn för en plats på HVB-hem, alltså cirka 700 000 kronor per år och person. UNT har i flera artiklar berättat om de miljonvinster som många HVB-hem i Uppsala län kunnat göra på systemet. Regeringen räknar med att spara sju miljarder år 2018 på minskade ersättningar.

– Det nya ersättningssystemet bygger på schabloner och det blir därför enklare för oss att söka statsbidrag. Men jag önskar att vi hade haft längre tid att ställa om, säger Ann-Christine Dahlén.

Borde ni som kommun tagit ett ansvar för de samhälleliga kostnaderna och försökt skapa billigare boenden tidigare?

– Det kan man kanske tycka. I bästa fall hade det funnits en flora av boendealternativ redan innan det stora trycket 2015-2016. Men då handlade det bara om att ordna tak över huvudet.

Regeringens plan var att införa de nya ersättningarna redan 1 januari 2017. Men efter protester från bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att många kommuner sitter fast i fleråriga avtal med HVB-hem, grundade på nuvarande ersättningar, sköts förändringen upp ett halvår. Även Uppsala kommun har bundna kontrakt.

– Det längsta avtalet vi har är till årsskiftet. Skrivna avtal är skrivna, men när det går att omförhandla dygnsersättningar gör vi såklart det, säger Ann-Christine Dahlén.

Varifrån tar ni pengarna om ni går 13 miljoner back?

– Det blir i grunden ett politiskt beslut.

Hur ser prognosen ut för 2018?

– Det har vi inga siffror på än. Men vi jobbar för fullt på att klara oss utifrån den ersättning som ges.