Läget på Akademiska sjukhuset är så allvarligt att en särskild grupp har tillsatts vilken sammanträder en gång i veckan enbart för att diskutera läkemedelstillgängligheten.

– Läkemedelsbristen är ett ständigt ökande problem. Det är absolut en totalförsvarsfråga, så känslig är frågan, säger chefsöverläkare Mikael Köhler.

Mikael Köhler pekar ut tre orsaker till bristen: Olycksdrabbade läkemedelsindustrier där produktionen slås ut. Att det i dag inte finns något centrallager som förr, då det fanns ett apoteksmonopol. Samt att den lokala effektiviseringen på sjukhuset innebär att färre läkemedel finns lagrade på plats. Med större lager tvingades sjukhusen förr kassera läkemedel som blivit för gamla.

En lösning när ett läkemedel tar slut lokalt i Uppsala eller i Sverige i stort är att söka alternativ i andra länder. De läkemedel som inhämtas på detta sätt kallas licensläkemedel, de är inte godkända i Sverige normalt sett men får ett särskilt godkännande efter att läkare motiverat behovet och Läkemedelsverket godkänt att apotek får sälja läkemedlet i Sverige trots att det inte är registrerat här.

– Ett behov uppstår på sjukhuset för ett läkemedel som har tagit slut och vi tar kontakt med ett företag som arbetar med att hitta läkemedel i andra länder och som levererar dem till den svenska marknaden, säger biträdande apotekschef Mattias Paulsson.

Läkemedelsverket ansvarar för att uppdatera en restnoteringslista med information om anmälda restnoteringar. Listan innehåller just nu 385 läkemedel.

Bland de läkemedel som har restnoterats under vår och sommar finns det smärtlindrande läkemedlet fentanyl och narkosmedlet propofol.

– Det har varit helger då vi undrat om läkemedlen kommer att räcka, säger Mikael Köhler.

Det läkemedel som det i närtid har varit störst brist på är litium som är behandlingen för flertalet manodepressiva patienter.

– Lösningen har här varit licensalternativ. Jag vet att psykiatrin har identifierat patienterna och jag har inte fått några rapporter om några problem.

Det finns en oro inom sjukvården att restnoterade läkemedel kan drabba patienter samt att kostnaderna ökar.

– Jag har inte fått någon rapport om patienter som har drabbats av läkemedelsbristen på Akademiska sjukhuset, säger Köhler.

Kostnadsläget gör honom fundersam.

– Vi har haft kontroll på läkemedelskostnaderna under flera år, vi har effektiviserat bra, men kanske drar kostnaderna iväg mer nu med ökande licensbeställningar som är otroligt mycket dyrare än ordinarie lösningar.

Mattias Paulsson beskriver problemen från sitt perspektiv.

– Om läkemedlet hade funnits hos oss hade det kostat exempelvis 25 000 kronor för tre veckors behandling, men genom att vi tvingas beställa från ett annat land via mellanhand blir kostnaden 250 000 kronor. Flera företag livnär sig på att agera mellanhand och söka upp läkemedel i andra länder för att sedan sälja till behövande i Sverige vilket blir dyrt men är förstås viktigt för våra patienter som då får rätt terapi och att kostnader för ytterligare vård minskar, säger han.

Licensläkemedel kan ha andra namn eller beteckningar som är svårtolkade i kliniken. Hur det ska hanteras med omräkningar och innehållsbeskrivningar tar tid att organisera, med risk för förväxlingar och fel.

Enligt Mattias Paulsson finns flera orsaker till att läkemedel tar slut. Ett exempel:

– Orkanen Maria drog in över Puerto Rico 2017 och förstörde industrier som tillverkade vätskeersättningspåsar till den amerikanska marknaden. Industrier i Europa började då sälja sina produkter till USA och då blev det brist på produkterna i Europa.