UNT har gått igenom statistiken över vårdplatsläget på Akademiska sjukhuset. Och under en stor del av våren har läget varit akut. I januari har det inte varit en enda dag utan överbeläggningar på sjukhusets samtliga avdelningar. Fram till slutet av april har det endast varit enstaka dagar utan överbeläggning.

Vårdplatsläget redovisas med en färgkod, där rött innebär ett överbelastat läge där ingen patient kan tas in utan extraordinära åtgärder. Orange innebär att alla avdelningar har överbeläggningar. Från den 1 januari har 71 av 136 dagar haft antingen ett orange eller rött läge under någon tid på dygnet. Först i maj har det varit perioder med fem dagar eller fler utan systematiska överbeläggningar.

Stefan Hjulström, produktionschef på sjukhuset, säger att situationen dessutom är ännu värre än vad statistiken visar. Och orsaken är till stor del bristen på sjuksköterskor.

– Från julhelgerna fram till slutet av april har vårdplatssituationen varit hårt ansträngd. Färgkoden visar ett genomsnitt av situationen på hela sjukhuset. Men även när vårdplatsläget är grönt eller gult kan det vara rött eller orange på vissa avdelningar, säger han.

Bakom statistiken finns patienter som påverkas. Helena Bergman är en av dem som nu anmält sjukhuset till Inspektionen för vård och omsorg.

Hon skrevs in på sjukhuset i mitten av april under en period när sjukhuset redovisade ett rött, överbelastat läge, under en vecka i sträck. Läkarna sa att hon behövde opereras, men operationen dröjde, på grund av platsbristen.

– Jag trodde att när jag väl kom innanför väggarna på sjukhuset skulle jag få den vård som läkarna anser att jag behöver. Men så var det inte. Då undrar jag vad politikerna håller på med, säger hon.

Sex dagar fick hon vänta innan hon väl kunde opereras. Varje dag fick föreberedelserna med spritdusch, fasta och dropp göras om. När hon väl opererades hade sjukdomen förvärrats, enligt en läkare på avdelningen. Ett ingrepp som normalt görs på en timme tog nu fyra timmar. Men om det beror på väntan är svårt att fastställa

– Jag är tacksam för att det gick bra för mig. Men personalen orkar inte. Det är konstant underbemanning och en sjuksköterska berättade att hon inte ens har tid att äta eller gå på toaletten, säger Helena Bergman.

Enligt Stefan Hjulström har man vidtagit åtgärder som förhoppningsvis ska förbättra läget. På kort sikt drar man ner det planerade intaget av patienter. Dessutom håller man på och rekryterare till ny utvecklingsavdelning med teambaserat arbetssätt, där läkare, sjuksköterskor och undersköterskor jobbar mer tillsammans.

– Vi hoppas att det är ett arbetssätt som ska vara attraktivt så att vi kan locka tillbaka en del av den personal som slutat, säger Stefan Hjulström.

I den andra änden riskerar det skenande underskottet att sätta ytterligare käppar i hjulet. Ett förslag för att komma till rätta med ekonomin är att lägga ned utskrivningsavdelningen, som helt bemannats med hyrsjuksköterskor. Det kan i sin tur skapa problem när patienter ska slussas vidare från akuten till en vårdavdelning.

Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin, säger att man trots vårdplatsläget klarat situationen relativt bra under våren.

– Akuten påverkas om det är mycket röda lägen. Och det finns en åtgärdslista som gör att det faller ut extra vårdplatser i varje läge. Och med tanke på att vi haft en mycket svår influensasäsong har vi klarat det hyfsat bra, säger hon.

LÄS MER: Akut sjuka flyttas till Västerås

LÄS MER: Intensivvården drabbas hår av sjuksköterskebristen

LÄS MER: Ackis näst sämst i landet