UNT har ett reportage berÀttat om Daniel frÄn Uppsala som lÀmnat den nazistiska rörelsen. Ett sÀrskilt fokusomrÄde i Uppsala kommuns brottsförebyggande insatser ska vara arbetet mot just vÄldsbejakande extremism. Det uppger Uppsala kommuns brottsförebyggande rÄd.
Men trots det saknas en handlingsplan specifikt mot vÄldsbejakande extremism. I stÀllet finns sedan juni 2018 en för trygghet och sÀkerhet.
â Vi har inte bedömt att lĂ€get i Uppsala varit sĂ„dant att det behövts en specifik insats mot vĂ„ldsbejakande extremism. Vi har större problem med missbrukande och kriminella ungdomar, sĂ€ger Carina Börjesdotter, som arbetar med trygghetsfrĂ„gor pĂ„ Uppsala kommun.
I den 24-sidiga trygghetsplanen med 118 ÄtgÀrdspunkter omnÀmns vÄldbejakande extremism fyra gÄnger, förutom tvÄ hÀnvisningar till den tidigare handlingsplanen. TvÄ av dess fyra Àr allmÀnna formuleringar som att Uppsala kommuns arbete mot vÄldsbejakande extremism "bygger pÄ samverkan och gemensamma arbetssÀtt". I klartext betyder det att kommunen gör en lÀgesbild med polis och andra myndigheter.
De tvÄ andra gÄngerna begreppet nÀmns Àr i de 118 ÄtgÀrdspunkterna. Det Àr ocksÄ de tvÄ ÄtgÀrderna som Sofia König, samordnare i brottsförebyggandefrÄgor, lyfter pÄ frÄgan om hur kommunen arbetar.
â Vi jobbar med förebyggande demokratiarbete och vi ser till att all personal som berörs har rĂ€tt kompetens genom Ă„rliga utbildningsdagar, sĂ€ger hon.
Den som söker vÀgledning pÄ Uppsala kommuns hemsida om insatser mot vÄldsbejakande extremism hittar en lÀnk till kommunens planer för trygghet och för mÀnskliga rÀttigheter. HÀr finns ocksÄ en lÀnk till Center mot vÄldsbejakande extremism och deras stödtelefon för yrkesverksamma.
Finns nÄgot kommunalt stöd för den som vill hoppa av frÄn exempelvis en nazistisk grupp?
â Framför allt Ă€r det sociala insatsgruppens avhopparverksamhet för kriminella ungdomar mellan 16 och 21, sĂ€ger Sofia König.
Men om man Àr Àldre, var vÀnder man sig dÄ?
â Det Ă€r ingen enkel frĂ„ga. Ăr det beskydd och kontakt med polisen, eller Ă€r det försörjningsinsatser eller andra sociala insatser man behöver? Vi kan erbjuda olika insatser.
GenomsnittsÄldern för radikalisering, bÄde till vit makt och islamistisk extremism, Àr 30 Är och de som lÀmnar Àr nÀstan alltid Àldre Àn 21. Det uppger Christer Mattsson förestÄndare för Segerstedtinstitutet pÄ Göteborgs universitet, som har ett nationellt uppdrag att arbeta för ökad kunskap om förebyggande arbete mot vÄldsbejakande extremism och rasism.
Det var Christer Mattsson som stöttade Daniel Lernhede nÀr han lÀmnade den nazistiska rörelsen, nÄgot UNT berÀttat om i ett reportage. Han har ocksÄ varit i Uppsala och förelÀst för kommunens personal.
Kommunerna har fÄtt en svÄr och otacksam roll, menar Christer Mattsson. Att stödja nÄgon som vill lÀmna extremism Àr en situation de flesta trots allt mycket sÀllan kommer att stÀllas inför.
â Jag uppfattar att staten har skjutit över mycket ansvar pĂ„ kommunerna utan att tillföra resurser eller uppdatera lagstiftning.
I sin forskning har han studerat de kommunala handlingsplanerna mot extremism. För ett par Är sedan uppkom en situation dÄ det förvÀntades att alla kommuner skulle ha en sÄdan plan, sÀger han.
â Diskussionen dĂ„ handlade mest om att flytta problemet med extremism frĂ„n staten till kommunerna. Det finns visst fog för att göra detta men dĂ„ mĂ„ste resurser tillskapas och lagstiftning anpassas.