Om nu 70-årsfirande Kerstin Maurd i Enköping skulle skriva ett nytt cv, skulle det toppas av en vandring genom Enköpings kultur- och föreningsliv. Möjligen med idrotten undantaget.

– Inte helt sant, replikerar den tidigare EP-journalisten. Luciakörens tioåriga besök i den italienska byn Ronco Biellese ledde till att ett ungdomslag därifrån deltog i Enköpingsfotbollens Global cup. Så lite sport blev det, säger Kerstin Maurd.

Kerstin Maurd var journalist på Enköpings-Posten fram till 2011, men hennes namn förknippas lika ofta med det lokala kulturlivet.

Artikelbild

| Kerstin Maurd framför Westerlundska gården på Kyrkogatan, hon är en mångsysslare inom Enköpings kulturliv som nu fyller 70 år.

– Jag samarbetade en hel del med Hasse Eson i hans projekt, dock bakom kulisserna. Så var det exempelvis i kyrkospelet Sju dagar och skådespelet Enköpingsbor. I Cabarésällskapet Den gyllene pepparrotens premiärföreställning var jag dessvärre på scenen, både för första och sista gången.

Inte helt sant. Under cirka tio säsonger stod Kerstin Maurd verkligen på scen – och det som konferencier i parkunderhållningen Måndagskväll.

– Många roliga minnen blev det. Som när en man spontant kom upp på scen och spelade på såg, eller när Jan Sparring sjöng ”Ovan där” i hällregn, alltmedan jag försökte hålla honom någorlunda torr under ett flaxande trädgårdsparasoll, säger hon.

Bland så mycket annat har också Majblommeföreningen engagerat Kerstin Maurd.

– Jag kom med idén till det dagläger som till sommaren anordnas i Främjarstugan för tionde gången. 50 barn får göra en massa aktiviteter under en späckad vecka. Ett fantastiskt samarbetsprojekt med kommunen, Svenska kyrkan, plus många, många sponsorer, säger hon.

Också Vår konst-rundan lever vidare trots att Kerstin Maurd stigit åt sidan:

– Initiativet tog jag tillsammans med konstnären Helena Larsson 1998, och det via ett brev till kommunens kulturchef. Svaret därifrån var nekande vilket fick till följd att jag och Helena drog igång Vår konst på egen hand.

När vi talar om Enköpings kulturliv är det omöjligt att undvika Westerlundsällskapet, där Kerstin Maurd är aktiv sedan 30 år och numera även ordförande.

– Jag värvades till en studiecirkel i slutet av 1980-talet. Som journalist får man lära sig litet av allting. Nu ville jag lära mig mycket om någonting, och valet blev doktor Westerlund.

Sällskapet håller Westerlundska gården öppen för allmänheten med visningar och kaffeservering – vilket tar mycket av Kerstins tid. Frågan måste ändå ställas:

Av allt det roliga, vad har varit roligast?

– Resorna med den alltid lika tillfälligt sammansatta luciakören, ledd av musikläraren Britt Lindberg, till Ronco Biellese i norra Piemonte. Jag höll i de praktiska delarna fram till 2015, alltså under alla de tio år kulturutbytet pågick.

Kerstin Maurd berättar om intresset där nere för det italienska helgonet – och det i form av ett gästande svenskt luciatåg:

– Vi kunde bara själva luciasången på italienska, Sul mare luccica l´astro d´argento, men den mottogs på ett rent rörande sätt. Kören fick till och med sjunga vid Santuario di Oropa och den Svarta madonnans basilika. Stort, säger Kerstin Maurd.