Länsstyrelsen har fått in vargrapporter från Alsike och västra Ängby, den 11 och 12 december. I Alsike såg en kvinna ett vargliknande djur som sprang förbi tomten och in i skogen. En annan kvinna mötte blicken på något som liknade en varg i västra Ängby. Den stod stilla på en gångväg vid Ängbyskola, var ljusgrå och såg lite för stor ut för att vara en schäfer.

Länsstyrelsen har inte kunnat bekräfta om det var en varg de båda såg. En av dem skickade in en bild på ett tasspår i mjuk jord, men det räcker inte.

– Om en hunds tassmärken är stora går de inte att skilja från en varg. Man måste kunna spåra en bra bit för att skilja hund från varg. Vi pratar kilometer, säger Sebastian Olofsson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Uppsala län.

En varg avslöjar sig på att den rör sig mer målmedvetet än en hund.

– Vargar känns som om de är på väg någonstans, medan hundar stannar och nosar på varje buske.

Är det troligt att det var en varg i Knivsta?

– Varg kan springa var som helst i länet. Vuxna djur vandrar förr eller senare ut för att leta efter partners. Men inget tyder på att varg bosatt sig här, svarar Sebastian Olofsson.

Finns det skäl att vara rädd?

– Nej. Unga vargar kan vara nyfikna, men de är mer rädda för oss. Oftast smyger de i väg försiktigt.

Utan snö är det i princip omöjligt att spåra längre sträckor. Just nu pågår en varginventering och Länsstyrelsen hoppas på fler rapporter nu när snö fallit.

– Om någon har en bild på djuret så vore det jätteintressant, säger Sebastian Olofsson.