32 procent av pojkarna har fått en autismdiagnos före fem års ålder. Motsvarande siffra för flickor är endast 17 procent. Och skillnaderna håller i sig upp i åldrarna. Vid 11 års ålder har bara 34 procent av flickorna fått sin diagnos, vilket motsvarar 140 flickor med autism i Uppsala län i åldrarna 2–11 år. Motsvarande siffra för pojkarna är 72 procent, enligt en enkät från Autism- och Aspergerförbundet som genomfördes i mars 2019 bland 2 633 medlemmar.

– Det är ett stort samhällsproblem att flickor får sin autismdiagnos senare än pojkar. Både barnet och familjen påverkas negativt och det leder till stora kostnader för samhället. En sen diagnos leder ofta till följdsjukdomar som depression och ångest senare i livet, säger Svenny Kopp, specialistläkare i barn– och ungdomspsykiatri.

Svenny Kopp ser också att en sen diagnostisering ökar risken för att flickor inte går i skolan.

– Flickor med autism blir ofta hemmasittare i mellanstadiet om de inte fått rätt stöd och hjälp. Det är av yttersta vikt att flickors autism upptäcks före 8 års ålder. Helst redan på förskolan så att skolmiljön kan förberedas.

En förklaring till att autism hos flickor upptäcks sent är att diagnoskriterierna utgår från pojkar.

– Den huvudsakliga forskningen är gjord på pojkar. Autism hos flickor ter sig annorlunda och därför måste flickor med tecken på autism jämföras med andra jämnåriga flickor.

Tecken som ofta missas hos flickor är ett avvikande kroppsspråk, annorlunda mimik, gester och satsmelodi samt problem i matsituationen med exempelvis selektivt ätande.

– Pojkar med autism kräver ofta mycket uppmärksamhet och visar oftare ett fysiskt utmanande beteende, både hemma och i förskolan. Flickor däremot, kan ha ett beteende hemma och ett annat på förskolan.

Pojkar med autism klarar ofta inte av att vara i grupp, medan det för flickor med autism finns ett fokus på relationsbyggande och att bli omtyckt. Flickor med autism leker ofta bredvid andra barn, snarare än med dem.

I dag kan en autismdiagnos ställas redan vid två års ålder. Därför anser Svenny Kopp att det finns mycket att vinna på att utbilda förskolepersonal, skolpersonal, socialtjänst och yrkesgrupper inom vården.

– Det fordras mer av personalen för att upptäcka en flicka med autism. Mindre grupper i förskolan och skolan skulle ge personalen en bättre chans att upptäcka tidiga tecken.