En vecka efter regeringsförklaringen läggs i dag höstbudgeten på riksdagens bord. Regeringen knuffas framåt av samhällsutvecklingen och kommer att lägga många miljarder på ökad trygghet, stärkt välfärd i kommuner och regioner, klimatomställning samt försvaret. Men frågan är vad de två regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, i övrigt har för vision för medborgarna. Att det ska kännas lite bättre, kanske?

”Vi slipper människor som mår dåligt”, sade i alla fall Per Bolund (MP) när han på måndagen skulle försvara utvecklingsåret. Nästa år kommer några hundra svenskar att få chansen att vidareutbilda sig eller starta eget under ett år, med ersättning i nivå med a-kassa. Fullt utbyggt 2022, strax innan det sannolikt avskaffas av nästa regering, ska 5 000 personer omfattas.

Friåret (2005-2006) var en dålig idé. Ett skönt år för vissa, säkert, men långtidsarbetslösa fick inte bättre fotfäste på arbetsmarknaden och arbetsgivarna gjorde tummen ned. ”De vill inte krångla med massa vikarier och det ses som en punktinsats för vissa individer”, sade forskaren Linus Liljeberg på Ifau efter utvärderingen. Utvecklingsåret ställer åtminstone vissa krav på den ledige men det är fortfarande oklart vilken typ av kompetensutveckling som ska innefattas.

Ebba Busch Thor (KD) hade öppet mål i SVT:s Aktuellt (16/9) när hon påpekade de stora bristerna inom vården. Bolund frammanade ett minimum av engagemang för sitt politiska förslag, men hade givetvis hellre talat om klimatet, bankskatten eller nästan vad som helst av budgetens övriga innehåll.

Det socialdemokratiska projektet familjeveckan fick inte ens en ”egen dag” inför budgetpresentationen. Ribban för det var annars låg då budgetnyheter i vanlig ordning släppts under flera veckor. Men det rutinerade maktpartiet såg naturligtvis värdet av att i stället prata om trygghet och välfärd. Gängen ska tryckas tillbaka. Du ska få ledigt när förskolan har planeringsdag. Nej, det fungerar inte.

Efter manglingen med Centern och Liberalerna är det en rumphuggen familjevecka som ska läggas fram. Tre dagars ledighet för föräldrar till barn mellan 4 och 16 år. Omkring 900 000 familjer berörs. Kostnaden på 5,4 miljarder kronor blir något lägre när dagarna krymper, men 72 extra föräldraledighetsdagar per barn kommer också att kosta samhället stora pengar på grund av färre arbetade timmar.

Kanske skjuts den extra ledigheten fram till 2021 eller 2022? I mars uppgavs det att departementet höll på att ta fram en ”skarp tidsplanering”, sedan har det varit tyst. Och det har blivit alltmer uppenbart att Sveriges största problem inte är planeringsdagarna på förskolan. Utanförskapet, vården, extremismen, det är bara att välja. Och det är för detta ändamål vi väljer våra politiker.