Replik I en ledare (7/1) skriver Johan Rudström att det inte är en katastrof att inkomstskillnaderna ökat under 10-talet. Katastrof är ett starkt ord, och i jämförelse med klimatkris och flyktingströmmar kan det te sig som en liten sak att Sverige under det senaste decenniet har blivit alltmer ojämlikt. Men det är en destruktiv utveckling som inte ska förringas, då ett jämlikt samhälle är grunden för att klara de utmaningar som ligger framför.

Det finns mycket forskning som visar att samhällen med mindre inkomstskillnader är mer effektiva och hälsosamma. Wilkinson och Pickett (Jämlikhetsanden, 2008) visar tydligt att när ett land väl lyfts ur fattigdom kommer effekten av ytterligare rikedom att plana ut. Mer rikedom i sig ökar endast marginellt medellivslängd och välbefinnande. Det som i stället har större betydelse för hur det går för ett land är hur stora skillnaderna mellan toppen och botten på inkomststegen är.

Orsaken till att stora inkomstskillnader skapar större sociala och medicinska problem menar Wilkinson och Pickett är stress orsakad av social jämförelse. Ju mer ojämlikt ett samhälle är, desto tydligare blir varje invånares plats i hierarkin, med minskad tillit och ökad mental ohälsa som följd. Det blir inte längre den absoluta fattigdomen som orsakar problem då det är ytterst få människor som lever under fattigdomsgränsen i höginkomstländer. I stället blir det den relativa fattigdomen, genom dess nedbrytande effekt på självkänsla och självbild, som driver utvecklingen av ohälsa och sociala problem.

Wilkinson och Pickett visar vidare hur minskade inkomstskillnader gynnar alla samhällsgrupper, inte bara dem på botten, även om förbättringarna kommer att bli störst i grupperna med lägst inkomst. Anledningen till att alla vinner på ökad jämlikhet är att tilliten i samhället stärks, samarbetsförmågan förbättras och det sociala engagemanget ökar, vilket ger resultat på en mängd indikatorer. Så att inkomstskillnaderna har ökat i Sverige under 10-talet, då landet gått från att vara en internationell förebild till att ha samma nivåer av ojämlikhet som andra europeiska länder kanske inte är en katastrof, men det är en utveckling som enligt forskningen går i fel riktning.

Mats Målqvist

Professor i global hälsa

Uppsala universitet

Svar:

Ledaren propagerar för minskade klyftor genom högre beskattning av boende. Låginkomsttagare gynnas dock varken av höga marginalskatter på arbete eller av att svensk industri går sämre och börsen rasar. Därför bör man ta olika jämförelseindex (som Gini) med en liten nypa salt.

Johan Rudström