Medan myndigheter som Skolverket vill sopa uttrycket "hedersrelaterat våld och förtryck" under mattan, bidrar Uppsalabaserade Tris (Tjejers rätt i samhället) ständigt med ökad kunskap om hedersförtrycket.

Tidigare i våras släppte Tris rapporten "UNG018", där över tusen niondeklassare i Uppsala hade svarat på frågor om hedersförtryck. Bland de utrikesfödda flickorna svarade två tredjedelar att de själva inte helt får bestämma vem de ska gifta sig med. I Tris senaste projekt "Gömd och glömd" riktas ljuset mot utsatta vuxna som är intellektuellt funktionsnedsatta. Enligt Tris intervjuer får många av dem inte heller själva bestämma vem de ska gifta sig med. Var fjärde får inte bo med vem de vill och fler än så får - trots att de alltså är vuxna - inte ha sex för sina föräldrar.

Målgruppen är särskilt utsatt. De riskerar att isoleras för att familjerna känner skam, och det är svårt att hävda sin rätt om man exempelvis inte vet vad ett äktenskap innebär. Funktionsnedsatta kan alltså luras in i arrangerade äktenskap. I Tris lättlästa skrift "Ingen ska bli gömd och glömd" påpekas det även att det kan bli extra svårt att nå gruppen om en utsatt har en familjemedlem eller släkting som assistent eller god man.

Dessa undersökningar är viktiga. Utan kunskap är det svårt att pricka in rätt åtgärder. Och utan rätt ord för ett förtryck är det också svårt att agera mot det. Kritik har med rätta riktats mot Skolverket. Författaren och journalisten Lars Åberg påpekade häromdagen (30/5) i SvD att Skolverket avråder från att begreppet ”hedersrelaterat våld och förtryck” används i läroplanen, för att det – menar myndigheten – kan "leda till att olika grupper ställs mot varandra". Skolverket vill i stället hänvisa till barnkonventionen. Och Lärarförbundet stödjer ”till fullo” Skolverket i detta.

Det är inget annat än ett aktivt osynliggörande av det specifika hedersförtrycket. Som Tris uttryckte det i sitt remissvar till Skolverket

är det "ytterst allvarligt" att myndigheten "väljer bort ett erkänt och nationellt vedertaget begrepp" som hedersrelaterat våld och förtryck.

Nu har det visat sig att även självaste Jämställdhetsmyndigheten är positiv till Skolverkets hållning. Jämställdhetsmyndigheten skriver i sitt remissvar att man instämmer i att "begreppet hedersrelaterat våld och förtryck" inte ska användas i läroplanstexterna. I stället för att markera mot Skolverket, vill alltså även vår nya myndighet för jämställdhet (!) att uttrycket "hedersrelaterat" inte används.

Är distansen så stor till de hedersförtryckta att man inte inser vilka konsekvenser det får att dribbla bort begreppet? Det är a och o att lärare och andra som kommer i kontakt med utsatta känner ett starkt stöd när de behöver ta en svår konflikt med förtryckande föräldrar. Förstår man på myndigheterna att det sitter skolelever i klassrummen som riskerar att giftas bort i sommar? Förstår man den utsatthet hedersförtryckta med funktionsnedsättning lever i?

Tris verksamhetschef MarietGhadimi påpekar att det måste finnas en miniminivå för hur myndigheter agerar. "Det minsta de kan göra är att hamna rätt", säger hon till mig, och fortsätter: "allt annat är ett stort svek och direkt oanständigt". Enligt Ghadimi osynliggör Skolverket det arbete och den forskning om hedersförtrycket som bedrivits i 20 år.

Det är svårt att inte hålla med. Varför sätter ansvariga myndigheter som Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten krokben för arbetet mot hederskulturen? Ghadimi påpekar också vikten av att politiker ser förtrycket, och hon nämner särskilt Liberalernas kommunalråd Mohammad Hassan som en politiker som tidigt förstod frågan. L har som parti varit bra på att lyfta problemen. Partiet räddade också kvar Jämställdhetsmyndigheten. Syftet var knappast att hedersförtrycket skulle viftas bort.