Myt att alliansregeringen slaktade välfärden

Fler arbetade timmar innebär ökade skatteintäkter.

I måndagens partiledardebatt i TV4 debatterades bland annat skattesänkningar.

I måndagens partiledardebatt i TV4 debatterades bland annat skattesänkningar.

Foto: Foto: Fredrik Sandberg

Ledare2022-02-08 15:22
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Att Vänsterpartiets Noshi Dadgostar är varm i kläderna efter sitt första år som partiledare var svårt att missa i partiledardebatten i TV4 på måndagskvällen. Men gott självförtroende betyder inte nödvändigtvis att man har rätt i sak. Dadgostar påstod i debatten att alliansregeringen skulle ha skurit ner på välfärden med över 100 miljarder kronor. Då flikade Liberalernas Nyamko Sabuni in att det är dags att faktagranska vad Vänsterpartiets ledare säger. Sabuni, som satt i Fredrik Reinfeldts alliansregering, spände likt en stäng lärare ögonen i Dadgostar och frågade: ”Vad är det för något, var kommer det ifrån?” V-ledaren svarade att det hon påstod är ”fakta”.

Man kan förstås av olika skäl - inte minst ideologiska - ifrågasätta den gamla borgerliga regeringens politik och reformer. Men sanningen är att skatteintäkterna till välfärden ökade under alliansåren. Kommunerna och regionerna fick ökade resurser, ökade gjorde även antalet arbetade timmar i ekonomin.

Frågan om alliansen så kallade slakt på välfärden har diskuterats flera gånger förr. Som när Lena Rådström Bååstad, som socialdemokratisk partisekreterare, påstod att allianspartierna prioriterar skattesänkningar framför vård och omsorg. Programledaren i Ekots lördagsintervju (4/3 2017) ställde i det fallet några motfrågor. Ekonomistyrningsverket och Riksdagens Utredningstjänst hade ju visat att resurserna till kommuner och landsting - vård, skola och omsorg - ökade stadigt under alliansåren? Även räknat per invånare. Därefter verkade den dåvarande partisekreteraren inte riktigt veta vad hon skulle säga. 

I ett efterföljande samtal förklarade John Hassler, professor i nationalekonomi och tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet, att offentlig konsumtion som andel av BNP hade varit ganska konstant i ett kvartssekel (Studio Ett, 22/3 2017). Alliansregeringens period inräknad. Skillnaderna mot hur det hade varit under Göran Perssons socialdemokratiska regeringsperiod var små. 

De dramatiska uttrycken från Dadgostar, och många vänsterpolitiker före henne, stämmer alltså inte särskilt väl med verkligheten. En skattesänkning som i teorin skulle ge 1 miljard i lägre intäkter är inte lika med 1 miljard mindre till välfärd. Sänkt skatt på exempelvis arbete behöver med andra ord inte leda till nedskärningar på välfärden. Leder det till fler arbetade timmar innebär det ökade skatteintäkter. 

Som Sabuni sade till Dadgostar i partiledardebatten: ”Att sänka skatt är inte att dra ner på välfärden.”