I god tid före kommande val och när Sverigedemokraterna seglat upp som näst största parti i opinionsundersökningarna kommer en rapport av liberalen Håkan Holmberg i vilken han analyserar SD:s ståndpunkter och hållning inom en rad avgörande områden.

Rapporten har två förord, ett av Ingvar Carlsson, tidigare Socialdemokraternas partiledare och statsminister, och ett av Bengt Westerberg, tidigare partiledare för Liberalerna.

Var och en som läst Sverigedemokraternas program och jämför det såväl med uttalanden och konkret politik vet att programmets utformning för de flesta icke-sympatisörer låter bättre än den politiska praktik som partiet ägnar sig åt.

Holmberg visar, genom att övertygande sammanställa citat från ledande företrädare, principprogram och andra källor, hur partiet konsekvent rör sig bort från demokratins grundläggande värderingar och vill se dess byggstenar erodera.

Det gäller sådant som fri press, flerpartisystem, likhet inför lagen och utbildningssystem som bejakar pluralism och fritt tänkande. Det SD vill bort från är ”det splittrade, segregerade - själlösa – samhälle, som det socialliberala etablissemanget skapat år oss. Vi bekämpar det.” (Jimmie Åkesson)

Partiet är alltså inte enbart ett parti för att stoppa invandring och att kulturer blandas, det handlar om en samhällsomdaning i auktoritär riktning, en kamp mellan ”värdekonservativa patrioter och kosmopolitiska kulturradikaler” (Mattias Karlsson).

Holmberg visar i sin rapport hur detta språkbruk går tillbaka på antisemitiskt språkbruk och att ”kosmopolitism” var ett brott i Östeuropa och Sovjetunionen under efterkrigstiden.

SD vill komma till den punkt där andra partier bringas att försvinna. Kalkylen är att det räcker med ca 30% i ett val för att kunna stjälpa flerpartisystemet. Med dagens opinionssiffror verkar det inte vara så långt borta. Enligt SD-företrädare är det nu kampen avgörs om Sverige. Undertexten är att goda patrioter måste ta hand om detta. Kanske med vapen i hand?

Rapporten ifråga tar tyvärr inte upp jämställdhet. Partiet har officiellt modifierat sin hållning när det gäller frågor som lika lön, men med tanke på det hat mot kvinnor som väller upp på nätet från vissa av partiets anhängare skulle denna fråga vara värd en extra rapport.

Föraktet för det demokratiska samhällets strukturer innebär också indirekt att de internationella överenskommelser som världssamfundet kommit fram till när det gäller till exempel mänskliga rättigheter motarbetas av SD.

Holmberg tar framför allt upp hur SD ser Ungern som ett föregångsland och hur partiet är en språngbräda för rysk propaganda in i Sverige.

Biståndet till Ukraina och EU:s politik med anledning av Rysslands annektering av Krim är sådant som SD ogillar. Holmberg går inte in på vidare slutsatser som skulle kunna dras av detta, men andan är ändå den att sådant som folkrätt inte gäller.

Denna rapport bör läsas av alla som är det minsta intresserade av att fortsatt bo i ett demokratiskt land.

Den är också en tankeställare för övriga partier - vad är det som gått så fel?

Fotnot: Stina Karltun är tidigare ambassadråd i Addis Abeba, nu pensionär och doktorand.