– Jag har vuxit upp bland farfars konst. Det vore ju konstigt om jag inte hade påverkats alls av den, säger Julia Boix-Vives.

Hon vinkar till de färgrika målningarna av Anselme Boix-Vives när vi passerar dem för att ta hissen upp till fjärde våningen. Där ska hon framföra ett performance, "Stegarnas dans eller saknaden efter Miranda" som invigning av utställningen som har samma namn. Tre videoverk och en textil installation är tänkt ska ge ett smakprov på och en gestaltning av hennes drömska konst. Julia Boix-Vives brukar undersöka med kroppars rörelser och processer, ofta relaterat till landskap, med rörlig bild, skulptur, ofta i textila material och performancekonst.

– Flera av de platser där vi filmat mina performance finns inte längre, säger hon och pekar på en av filmerna som rullar på väggen, "The semaphore" från 2001.

Artikelbild

| Uppblåsbara stegar är en del av installationen som skulptören och performanceartisten Julia Boix-Vives ställer ut på Uppsala konstmuseum. De är tillverkade av ett gummerat tyg och ska fästas i rummets tak.

Där är hon försedd med speglar på kroppen och rör sig dansande i ett landskap med snöklädda alper i bakgrunden och med sopor under fötterna. Numera är här ett nybyggt bostadsområde.

I videoverket "Pas dormir Bosch Parade" från 2012 får vi se en gigantisk docka, Miranda, demonteras av en grupp män på en båt. Det är en manskör som också sjunger under den tio minuter långa aktionen.

– Körmusiken har min bror Philippe skrivit. Det är en jazzig kör, de hade lite svårt att sjunga de lugna tonerna samtidigt som de hanterade dockans delar. Delarna blev dessutom allt tyngre och smutsiga av vattnet. Ja, det var mycket jobb med det där verket, suckar och ler hon samtidigt.

Den sju meter höga Miranda har följt Julia Boix-Vives i flera konstprojekt men finns numera i en skulpturpark i Frankrike. I performanceföreställningen ger hon uttryck för sin saknad efter henne.

– Jag tror att jag kommer att göra föreställningen i ett angränsande rum och att besökarna kan följa den på en skärm. Anledningen är att jag vill skapa en lite mystisk stämning, säger Julia Boix-Vives.

Ursprungligen är hon utbildad till skulptör och har studerat för bland andra Uppsalabekanta Tony Cragg och har examen från konstakademien i Düsseldorf. Men hon jobbar också med dans och rörelse, med dragning åt asiatisk kampsport.

Vid lördagens vernissage medverkar också hennes bror, Philippe Boix-Vives, med sin nyskriven elektronisk musik med texter av Johanna Ekström och sång av Charlotte Engelkes. Samtidigt är det också boksläpp av katalogen till utställningen "På besök hos Anselme Boix-Vives.