– De bär på minnen av många pjäser och det är flera änglar på dem, säger Staffan Westerberg och betraktar sina verk.

Staffan Westerberg som bor i Läby utanför Uppsala är inte så rörlig längre. Men Pontus Lindvall håller på att sätta upp hans bilder på gröna väggar i ett rum på Uppsala konstmuseum.Tillsammans med museichefen Daniel Werkmäster är han curator för utställningen. Den invigs lördag 19 januari av författaren Katarina Kieri.

De 60-tal verken är målningar och skulpturer på och med träbitar som konstnären hittat i skogen och på byggarbetsplatser. Han har fått hjälp av sambon Hans Persson att spika ihop dem när så behövts. Men målat har han gjort själv och tycks överraskad över att färgerna blivit så glada och klara.

Artikelbild

| "Min bror blev överkörd med kabbelekor på pakethållaren. Det var på Mors dag" berättar Staffan Westerberg om målningen.

Verken är relaterade till den teater han skapat. Till exempel en lång planka med en målning av en mansgestalt handlar om "Broder Frans, var är du någonstans" som han satte upp på Gottsunda teater 1999.

Bilderna har ställts ut tidigare, senast på Eskilstuna museum sommaren 2018. Då tillsammans med dockor från Staffan Westerbergs många produktioner för tv och teaterscener.

Staffan Westerberg är född 1934 i Luleå. På 1970-talet började han skapa barntvprogram som ”Vilse i pannkakan”. ”Lillstrumpa och syster Yster” gjorde han på 1980-talet. Han har fascinerat både liten och stor med sina underfundiga, poetiska och lekfulla scenföreställningar under decennier. Inte minst på Uppsalas scener, men också på Dramaten.

Det var när kroppen började säga ifrån som han övergav scenlivet och började måla på trä. Inte så långsökt, menar han, då han tidigare gjort scenografi till teaterföreställningarna.

Artikelbild

| På en hel vägg är det trämålningar med speciella dedikationer till Människor som Staffan Westerberg har arbetat med genom åren.

– Var sak har sin tid. Jag måste ju få uttrycka mig på något sätt.

På en av utställningsväggarna finns korta prosalyriska texter vid bilderna. Detta för att markera närheten mellan bilderna och teatern, som ju bygger på text.

Artikelbild

| Staffan Westerberg kallar sin konst ”stillastående teater”.

Flera av utställningens målningar har varit gåvor till personer som Westerberg samarbetat med och är försedda med personliga dedikationer. Han berättar att han annars har sina verk på en vägg i sin och sambons lägenhet i Stockholm.

– Jag säger godnatt till dem varje kväll jag sover där och godmorgon när jag stiger upp. Det är som att se en spegling av sig själv och den värld som jag har skapat på scenen. Jag kallar dem stillastående teater, säger han.

Artikelbild

| Staffan Westerberg förvaltar barnasinnet väl i olika genre och uttryckssätt.

– Vem vet vad som händer på utställningen efter stängningsdags, när lyset har släckts? Jag tror att det blir ett himla liv bland bilderna!