Regionen inte en ny politisk skapelse

Det finns viktigare uppgifter för regionen än att marknadsföra namnbytet, skriver Erik Weiman

Det finns viktigare uppgifter för regionen än att marknadsföra namnbytet, skriver Erik Weiman

Foto: Kid Reslegård Svedberg/Arkiv

Insändare2019-12-06 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag håller med Gunnar Olsson (UNT 2 december) om att landstingens namnbyte till regioner inte har fått någon större medial uppmärksamhet. Möjligen är en orsak att det rör sig om just ett namnbyte snarare än en helt ny politisk skapelse. Formellt heter det fortfarande landsting, men i samband med övertagande av vissa tidigare statliga uppgifter beslutades också – av den folkvalda riksdagen – att landstingen därmed också kommer att byta namn. Det steget tas i särskild ordning eftersom det kräver att grundlagen ändras, men begreppet region har redan börjat användas.

Det är också riktigt att det som nu heter regioner har viktigare saker att pyssla med än att till stora kostnader trumpeta ut sitt namnbyte. Valet har varit att långsamt arbeta in det nya namnet, och i stället lägga desto mer kraft på de viktiga uppgifter lands..., förlåt, regionerna har. Dit hör en god hälso- och sjukvård för alla invånare, väl fungerande kollektivtrafik, rikt kulturliv i hela länet och insatser för att stödja näringslivets utveckling. Inom dessa områden råder det stillsamt uttryckt ingen brist på problem som behöver lösas – eller ”utmaningar”, som vi politiker allt för ofta råkar säga när vi ska skönmåla det vi borde göra bättre.

Givetvis kan regionen handla upp en konsult för att hjälpa till med kommunikationen av namnbytet. Aktuella erfarenheter av tidigare genomförda upphandlingar på andra områden ger dock välmotiverade skäl för att avstå. I stället lägger regionens politiska ledning kraft på att ställa saker till rätta, och på förbättringar där sådana behövs. Om det nya namnet verkar i den riktningen är nog som mycket annat en ren smaksak.