Ingen har kunnat välja till regionerna

Sveriges kommuner och landsting heter nu plötsligt, Sveriges kommuner och regioner, konstaterar Gunnar  Olsson.

Sveriges kommuner och landsting heter nu plötsligt, Sveriges kommuner och regioner, konstaterar Gunnar Olsson.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Insändare2019-12-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Har någon någonsin i sin hand fått en valsedel som märkts ”Val till Region Uppsala”? Nej, och inte till någon annan region heller! Vid senaste valet, 2018, röstade man på riksdag, kommuner och landsting. Men trots det har vi, åtminstone sedan januari i år, 21 regioner i landet – som vi alltså inte kunnat rösta på! 

Och på många håll har detta skett ännu tidigare. I Uppsala, till exempel: ”Organisationen hette Landstinget i Uppsala län fram till 31 december 2016. Den nuvarande organisationen bildades 1 januari 2017”, uppger Region Uppsala på sin hemsida – detta alltså redan ett år före 2018 års val.

”Region Uppsala är en politiskt styrd organisation” skriver man också på hemsidan, men hur den kan vara politiskt styrd innan väljare fått säga sitt är närmast omöjligt att förstå. Om inte makthavarna vill återgå, till exempelvis den grå forntid då riksdagens första kammare utsågs genom indirekta val…

Såvitt jag kan se har vi fått en grupp välavlönade regionråd, som vi inte har valt, och sålunda inte kan ställa till svars om vi ville. Och vad händer med landstingen? Kristdemokraterna går nu ut med att vi bör lägga ner landstingen. Men de tycks vara väldigt sent ute…

För nu brinner det i knutarna! På onsdagen bytte gamla SKL, alltså Sveriges Kommuner och Landsting, skepnad. Nu heter man SKR, Sveriges Kommuner och Regioner

Detta enligt beslut av organisationernas kongress i Linköping. Hur nu de hade rätt att fatta ett sådant beslut? Deras flotta huvudkontor vid Slussen i Stockholm skyltades om under torsdagen.

Till saken hör ju också att vanligt folk i år lätt kunnat förknippa Regioner med riktigt usel planering, katastrofal materielbrist och tusentals inställda operationer. Bara på Akademiska sjukhuset ett par hundra.

Är det fler än jag som känner stark olust inför den här utvecklingen, i en tid då öppenhet om grundläggande samhällsfrågor och medial bevakning alltmer blivit bristvaror.