Margareta var dotter till Martin Thorén, komminister i Sanne i Bohuslän, och hans hustru Ebba, f. Lundgren. Hon var yngst i en syskonskara om fem systrar och tre bröder. Hon gick i kommunala flickskolan i Uddevalla och genomgick Kungl högre lärarinneseminariet i Stockholm 1940-42. Under en följd av år var hon lärare vid Haile Selassies hov i Addis Abeba, Etiopien. Hon skrev in sig vid Lunds universitet 1951, blev fil kand 1959 och fil mag 1963 i litteraturhistoria, nordiska språk, engelska och religionshistoria. Hon undervisade vid kommunala flickskolan i Lund från 1951 och från 1968 fram till sin pensionering vid Katedralskolan. Margareta var en skicklig och omtyckt lärare. En av hennes elever, Jan Svensson, som senare blev professor i nordiska språk, menade att hon var den bästa lärare han hade haft.

Margareta gifte sig 1975 med en ungdomskärlek och flyttade efter sin pensionering till Uppsala. Hon blev änka 2006 och tillbringade sitt sista år på ett äldreboende i Björklinge. Till sin natur var Margareta tillbakadragen men kunde stundom glittra till i entusiasm inför en dikt av Karin Boye eller ett bestånd av stjärnflocka i Linnéträdgården. Hon reste gärna och besökte platser som Korfu, Budapest och Berlin. Hon var djupt präglad av sin kristna tro och den första att skänka en tiggare en slant och ett leende. Hennes ögon var skarpa och hon kunde i Uppsalavimlet ropa till en av samariterna inom hemtjänsten: – Hej, Sergej!

I Lund minns vi henne på väg till skolan ifrån hemmet i Gyllenkrooks allé eller som svartklädd, sylfidisk joggerska på vallen. Margareta hyste varm omtanke om sina släktingar i "klanen", som hon kallade den, och om sina många brevvänner. Hon kommer att vila jämte sin man på en av landets vackraste kyrkogårdar – den i Söderbärke i Dalom. "Från oro till god vila".