Två aktuella planförslag skulle, om de genomförs, medföra brutala intrång i unika kulturmiljöer i den historiska stadskärnan. Förslagen kan inte bedömas som annat än lagstridiga genom att medföra påtaglig skada på själva kärnan i riksintresset för Uppsala stad.
Kvarteret Ubbo/Odinslund är en central plats i staden intill det historiska processionsstråket mellan domkyrkan och slottet. Enligt ett förslag till detaljplan för kvarteret föreslås tre nya byggnader i två och fyra våningar för hotell, utställningslokaler med mera. En av byggnaderna är tänkt att placeras längs med tomtgränsen, som en vägg mot processionsstråket. Plan- och byggnadsnämnden har beslutat att det befintliga brygghuset från 1700-talet ska rivas, under förutsättning att den nya detaljplanen vinner laga kraft.
Kvarteret Ubbo utgör en välbevarad Uppsalamiljö med äldre byggnader från olika århundraden som Clasonsska huset och stenhuset med ursprung i 1600-talet, Annerstedska skolan och Jontes hus från 1700-talet och före detta Lindska skolan från 1800-talet. I den gröna slänten mellan husen ligger brygghuset och ett annat äldre hus. Slänten lutar ned mot allén, initierad av Linné på 1700-talet, och ger sedan 150 år tillbaka ett öppet samband mellan kvarteret och allén och med grönområdet upp mot slottet.
Ett genomförande av planförslaget skulle medföra ett påtagligt och oacceptabelt intrång i en av de mest värdefulla av Uppsalas historiska miljöer. Den harmoniska och välbevarade vyn in i kvarteret Ubbo skulle skymmas från allén. Upplevelsen av processionsstråket mellan domkyrkan och slottet skulle kraftigt förvanskas. Även om brygghuset kräver omfattande renovering är det orimligt att riva denna byggnad med dess höga kulturhistoriska värde, ett av få bevarade hus i staden i sitt slag från 1700-talet.
Kvarteren Flustret och Gymnastiken med de tre byggnaderna Flustret, Gymnastikhuset och Bollhuset utgör ett kulturreservat enligt gällande detaljplan och är en annan hotad legendarisk helhetsmiljö i den historiska stadskärnan. Enligt ett förslag till detaljplan föreslås att delar av Flustret rivs och ersätts av högre tillbyggnader i två och tre våningar mot Stadsträdgården. Bollhuset med högt teknikhistoriskt, arkitektoniskt och samhällshistoriskt (Bollhusmötet 1939) värde föreslås rivas och ersättas av en ny byggnad i fyra och åtta våningar för hotell, restaurang, butiker, bibliotek och gym. Gymnastikshuset, som är byggnadsminne, skulle skymmas och överflyglas i stadsbilden av den nya höga byggnaden.
Planförslaget skulle medföra oacceptabla rivningar och en kraftig förvanskning av den unika och i dag väl sammanhållna miljön vid Svandammen av högt kulturhistoriskt värde: en miljö intimt förbunden med stadens studentliv sedan 150 år tillbaka. Det är synnerligen anmärkningsvärt att kommunen, så utan känsla för sin stad, kan föreslå att riva upp det tidigare beslutet att långsiktigt säkra den värdefulla miljön genom kulturreservat.
Den centrala historiska miljön är Uppsalas varumärke sedan många sekler. Båda dessa aktuella planförslag skulle, om de genomförs, medföra oacceptabla intrång i rofyllda miljöer i själva kärnan av riksintresset för kulturmiljövården för Uppsala stad. Det är nödvändigt att inse och förstå den kumulativa negativa effekten av att i ärende efter ärende våldföra sig på dessa miljöer av enastående högt kulturhistoriskt och historiskt värde och som är ovärderliga uttryck för stadens identitet. Svenska byggnadsvårdsföreningen har i sina yttranden till kommunen beslutat att föreslå avslag på båda planförslagen.
Planförslagen skulle skada Uppsalas själ och innebära oåterkalleliga steg på vägen till ett Uppsala som inte längre är Uppsala. Det fanns många förslag att riva Gamla stan i Stockholm på 1800-talet, men som tur var avstyrdes förslagen och nu är Gamla stan kanske stadens viktigaste turistattraktion. Vi bör lära av historiens misstag och inse hur viktigt det är att ställa frågan, på vilket sätt gör vi fel nu?