– Jag är intresserad både av skapandet och vad näverslöjden betyder och har betytt för människor, säger hon.

Den senaste svenska boken om näverslöjd kom ut för exakt 30 år sedan – efter det har intresset för att skriva om detta hantverk varit relativt svalt. Tills textildesignern Emma Dahlqvist under studietiden på Textilhögskolan insåg att hon behövde en utmaning, och bestämde sig för att utforska vilka material man kan jobba med.

– Jag har alltid gillat det estetiska med näver, och min farmor höll också på med näverslöjd, berättar hon.

Artikelbild

| Några av Emma Dahlqvists näverarbeten, utförda i olika tekniker.

När hon själv ville prova hade hon ett öppet sinne och var redo att experimentera.

– Jag började jobba med näver i en ganska anarkistisk anda, får jag väl erkänna. Jag tog med mig tekniker från den textila världen, som laserskärning och olika viktekniker, och testade om det funkade på näver.

Det gjorde det – Emma Dahlqvists intrikata bonader med fint laserskurna mönster i stora stycken tunn näver blir som en textil, mjuk och följsam. Dessutom naturligt vacker med färgskiftningar och mörka kvistar. Runt halsen har Emma också näver, vikt med skarpa veck som påminner om origami.

Det känns som att cirkeln sluts, när ett traditionellt hantverk möter ett annat.

Artikelbild

| Emma Dahlqvist flätar nävern dubbelt, för att den tåliga sidan ska hamna utåt både på ut- och insida av korgen.

– På Instagram kan man hitta mycket inspiration både vad gäller tekniker och olika föremål. Både skandinaviskt, ryskt, en del nordamerikanskt och faktiskt även japanskt – det verkar som att näver börjar bli stort i Japan, säger Emma Dahlqvist.

Tjusningen med näver är både det visuella, men också dess egenskaper.

Artikelbild

| En korg är ett bra premiärprojekt, tycker Emma Dahlqvist, som skrivit boken "Näver – fläta, tampa, vika" om näverhantverk.

– Det är ett följsamt material, formbart på många sätt. Genom att värma upp det med ånga går det till exempel att formpressa. När jag började förstå näverns egenskaper och möjligheter öppnades en helt ny värld för mig. Jag är intresserad både av skapandet och vad näverslöjden betyder och har betytt för människor.

Emma Dahlqvist har lärt sig hantverket genom att gå enstaka kurser, men framför allt genom att möta äldre näverslöjdare med lång erfarenhet.

Artikelbild

| Den laserskurna nävern är mjuk som ett tyg, och har behållit näverns naturliga mönster.

– Det är ett av mina bästa tips generellt, för även om det är intressant att läsa om ett hantverk så hjälper det verkligen att tillbringa tid med någon som kan hantera det också. Vi har turen att fortfarande ha många aktiva näverslöjdare i Sverige.

Att fläta näver är den teknik som flest förmodligen förknippar med näverslöjd. Då flätas remsor i dubbla lager, så att den bruna sidan hamnar utåt åt båda hållen. Tekniken används för väskor, korgar, burkar och även för att reparera äldre, flätade föremål. Då skär man bort det som är trasigt och flätar in nya remsor.

Artikelbild

| Näver är ett följsamt och tåligt material, och trots att det laserskurna mönstret är så finmaskigt håller materialet.

En annan metod är tampning, då man stansar ut ett slags låsfogar i hela stycken näver och fäster ihop. Man kan också sy ihop styckena.

– Att stansa med stämjärn är väldigt vanligt i Ryssland till exempel. Det var så jag fick idén om laserskurna mönster ­– för att se om det liksom gick att speeda upp processen.

Artikelbild

| Inga specialverktyg krävs för att arbeta med näver. Viktigast är kniv, klädnypor och någon form av trästicka att separera flätningen med när det andra lagret ska flätas in.

Sverige är det främst tre typer av björk som växer vilt – glasbjörk, vårtbjörk och fjällbjörk. Glasbjörken lämpar sig bäst för näverslöjd eftersom den växer rakt och som har en slätare bark.

När man ska plocka bark gäller det att tajma årstiden, det är lagom till lövsprickningen som saven står som högst i trädet och barken släpper lättast. Genom ett lodrätt, försiktigt snitt med kniv kan man pilla loss kanten vid snittet och sedan dra loss ett stort stycke av ytterbarken – nävern. Den växer sedan tillbaka på trädet, men det tar flera år.

Artikelbild

| Att skapa mönster i näver med hjälp av laser var den första tekniken Emma Dahlqvist testade. Metoden hämtade hon från textilvärlden.

– Tyvärr finns det ingen försäljning av svensk näver, utan den som går att köpa via vissa hantverksbutiker är rysk. Den måste ofta beställas på nätet, och då är det svårt att veta exakt vad man köper. Därför är det helt klart bäst att plocka själv, säger Emma Dahlqvist.

Är man oförsiktig och tar bort barken runt hela trädet kan björken dö. Kom också ihåg att näverplockning inte omfattas av allemansrätten, vilket innebär att man måste ta reda på vem som äger skogen och fråga markägaren om lov först.

Den plockade nävern torkas med en trasa för att man ska undvika mögel, sedan förvaras den så plant som möjligt. Lättast är att lägga styckena med varannan sida upp och varannan ned, så att den inte krullar ihop sig så lätt.

Näverslöjd kräver inga specialverktyg. En kniv, en sax, en linjal, ett stämjärn, ett falsben eller en trästicka samt klädnypor räcker långt.

– Ett litet flätningsprojekt, som en korg, är ett bra nybörjarprojekt, det klarar alla av och man får också en ganska bra förståelse för hur näver beter sig när man flätar, säger Emma Dahlqvist.