– Som många andra barn har jag krupit runt med en leksaksbil i handen och kört längs mönstret i en matta, säger mattentusiasten Lars Bonnevier.

Kanske var det så hans passion väcktes, och den har följt honom genom livet.

När Lars Bonnevier rör sig mellan sina egna hemma i det ljusa vardagsrummet i 1960-talsvillan i Luleå, bubblar informationen ur honom. Den ena historien hakar i den andra och i ett huj har vi rört oss från bergstrakterna i Turkiet, ned till Iran, vidare till Kina.

Artikelbild

| Lars Bonneviers intresse för mattor startade tidigt och har hållits vid liv sedan dess. Bakom honom syns ett fragment av en pelarmatta gjord för ett buddistkloster i norra Kina, tidigt 1700-tal.

– Den här kinesiska mattan är ju häftig – trots att stora delar av den saknas.

Han pekar på en vacker gråblå skapelse som hänger på ena väggen. I motivet anas ryggen på en drake med fötter och klor.

I det här hemmet är mattor inget som bara ligger på golvet. De hänger på väggarna och ligger över stolsryggar. Färggranna vävar är staplade som vackra stilleben på hyllor och bord och små textila fragment finns inramade som konstverk. Ändå känns det luftigt och stilrent. Mattorna tillför snarare karaktär och värme.

Lars Bonnevier köpte sin första matta som 15-åring. Väl medveten om att det inte är vad 15-åringar brukar köpa.

Artikelbild

| Lars Bonnevier är fascinerad av mattor och deras historia. På väggen hänger ett fragment av en stor kelim gjord före år 1800. ”Det är väldigt svårt att datera kelimer tillverkade för länge sedan av relativt isolerade nomadstammar”, säger han.

– Jag tror att det berodde på den där mattan som jag lekte på. Farsan köpte den 1954. Det var en helt okej baluch-matta, som kostade 500 spänn. Kvittot finns kvar här någonstans, skrattar han.

Lekarna och fantasierna ledde till ett livslångt intresse för handknutna mattor, främst från det vi lite slarvigt kallar Orienten. Sedan flera år tillbaka köper och säljer han också, via det egna företaget.

Artikelbild

| Lars Bonnevier håller upp en fantastisk flamskväv gjord runt år 1800 i trakten av Everlöv i Torna härad, Skåne. ”Den är trots sina dryga 200 år i nyskick. Mattan är 150 centimeter lång, så antingen har den varit tänkt att hänga på väggen eller användas som bänkalängd. Eftersom skicket är så fint har den nog mest legat på en kistbotten”.

– Det spelar egentligen inte så stor roll varifrån de kommer. För mig är coola färger och former det viktiga.

Oftast hittar han det på mattor från områden i Turkiet, Iran, Kina, Kaukasus, Turkmenistan eller Marocko, men han gillar även uttryck från Sydamerika – och Skåne!

Artikelbild

| En så kallad gabbeh eller khersak från sydvästra Iran. ”Det är en grov, varm och smidig matta gjord för den egna familjen. Det här är ett ovanligt gammalt exemplar antagligen skapad av nomader och förmodligen knuten runt mitten av 1800-talet”, säger Lars Bonnevier.

– Det finns svinhäftiga grejer från Skåne. Olika textilier, av bland annat rölakan och flamskväv, tillverkades under guldåldern åren 1700- till 1850 och ingick ofta i hemgifter. En del av dem är i nyskick trots att de är flera hundra år gamla.

Textilier och mattor förekommer i nästan alla kulturer. De orientaliska användes av nomader som isolerande inredning i tälten. De fungerade också som rumsavdelare. Den äldsta kända mattan, pazyryk-mattan, hittades 1949 och är daterad till år 400 f. Kr. Den är välbevarad – färgerna är fortfarande helt klara. Fyndplatsen, en hövdingagrav i Pazyrykdalen i Altaibergen i södra Sibirien, har gett den sitt namn.

Artikelbild

| Lars Bonnevier har vackra skånska allmogetextiler hemma. I förgrunden två flamskvävar från trakten av Everlöv i nuvarande Sjöbo kommun. Trots att den ena tros vara tillverkad 1780 och den andra kring 1800 är båda i nyskick och har klara och oblekta färger. Det här var textilier som ingick i bonddöttrarnas hemgift.

– Det går alltså att bevisa att tekniken användes för 2 500 år sedan. Men eftersom mönstret är så intrikat och utförandet så skickligt, måste de ha börjat betydligt tidigare än så, säger Lars Bonnevier.

Han tror att vi människor började tillverka mattor när vi slutade vara jägare och började hålla oss med tamboskap. I stället för att bara använda skinn från bytesdjur blev ull och hår från tamdjuren material till mattor. Just det faktumet att det inte finns något direkt facit, att mycket handlar om teorier och hypoteser, är det som gör Lars Bonnevier så fascinerad. Det tilltalar fantasin.

Artikelbild

| Över stolen hänger en torba, en lång väska eller möjligen en kamelflanksdekoration, använd vid ett bröllop. Den är knuten i mitten av 1800-talet av nomadiska Tekke-turkmener. På golvet ligger en stor matta från västra Afghanistan. I handeln kallas de ofta timuri, en av fyra större stammar i området.

– När det gäller mönster har varje klan och stam sina egna uttryck. Ofta har inspirationen hämtats från arkitekturen. Men det där diskuteras hela tiden. Hur sprider sig mönster och var kommer de ursprungligen ifrån?

Nu behöver man inte ha lika många mattor som Lars för att skapa en spännande hemmiljö. Satsar man på en väl tilltagen matta spelar den övriga inredningen nästan ingen roll – mattan kommer att göra underverk för helhetsintrycket.

Artikelbild

| Detalj av en gammal kurdisk matta, förmodligen från nordvästra Iran.

– Generellt kan man säga att ju äldre mattor, desto bättre. Men ibland är det svårt att åldersbestämma dem.

Han, som har ett tränat öga, hittar objekt på nätet. Mest på svenska auktioner och på tyska Ebay.

Artikelbild

| Överst en skånsk flamskväv, bebådelsen inom tät lagerkrans, Tora härad, och den undre ett broderi från sydvästra Skåne, båda från runt år 1800.

– Men det händer att även jag går på nitar.

Hans råd är att gå till en etablerad butik. Där kan man få bra hjälp. Bäst är att få låna hem den matta som man är sugen på och testa hur den ser ut ihop med ens saker där hemma och i rätt ljus.

Artikelbild

| Ett fragment av ett silkebroderi, så kallad suzani från Uzbekistan, från 1800-talets mitt.

– Betala heller inte mer än att det känns rätt. Mattor köper man med ögonen och inte med öronen. Med det menas att man ska ta alla historier om dem med en nypa salt, säger Lars.Vad hände med den där mattan som du köpte som 15-åring?

– Den har jag fortfarande kvar. Den håller än även fast färgerna har blekts en aning.