Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

Oron för vårt dagliga bröd

Först av allt, professor Andreas Håkansson har skrivit en lättläst, kunnig och välbehövlig bok om vår tilltagande oro för maten. Läs den!
Oavsett var du står i matdebatten av år 2018.
 
För trots att stora delar av världen i dag lever långt ifrån svält och undernäring verkar vi bekymra oss allt mera för vad vi äter. Om måltiden alltid spelat en roll i alla religioner är det som om MATEN i dag har blivit till en egen religion. Och var och en blir salig på sin diet eller på att undvika jus sin överkänslighet. Verklig eller inbillad.


Det är därför passande att just förlaget Fri Tanke med ger ut den här boken. Förlaget vill ju ge ut böcker som är ”utmanande och banbrytande litteratur i gränslandet mellan filosofi och politik, vetenskap och existentiella frågor.”
 
 
 
I sin bok ”Det ängsliga matsamhället”, med underrubriken ”Det fina med färdigmaten” går Andreas Håkansson igenom en lång rad olika larm och invändningar emot färdigmaten, eller industrimaten som han kallar den.
Han bemöter argumenten att industrimaten skulle vara ett slöseri med energi och därtill hälsofarlig. Så är det i regel inte, tvärtom. Han repeterar turerna kring akrylamiden i chips och en rad andra larm genom åren.
 
Men man gör boken en stor otjänst om man tror att den är en ”motbok”. Ett försvar för färdigmaten. Så är det inte.
Istället söker Håkansson efter förklaringar till varför debatten ser ut som den gör. Och varför människor kan tycka så olika – till och med när de har samma faktaunderlag.
Det handlar kort sagt om olika värderingar
 
Andreas Håkansson citerar här en rad storheter, ifrån Karl Marx till författaren Lena Andersson. En bild som biter sig fast är vårt så omhuldade förnuft. Det rationella resonemanget liknas vid en lite tanig ryttare som försöker tygla en stor elefant. Elefanten det är våra känslor - som styrs av våra värderingar. Och när de sätter av så har ryttaren inte en chans.

Det vet var och en som varit förälskad!


Möjligen kan den lille förskrämda ryttaren komma med efterrationalisering om varför ekipaget befinner sig där de nu råkar hamnat.
Och – observera - detta resonemang gäller båda sidor i en debatt. Även de som argumenterar för industrimatens styrs förstås av sina värderingar. Även de sitter på sina elefanter.
På tal Marx så brukar jag tänka på ett citat som ofta tillskrivs Groucho Marx.
”Kom inte och släpa in en massa fakta i debatten, jag har redan bestämt mig”
 
Vad är då lösningen på det här dilemmat och en rad andra närbesläktade frågor om mat, miljö och makt?
 
Ett svar är kanske att till en början våga erkänna att vi har olika värderingar och föra dialogen utifrån det?
Och att låta samtalet ta lite tid?
Att inte prompt kräva ett domslut redan innan några bevis har lagts fram – något som allt oftare är fallet i dagens elektroniskt förstärkta skrikarsamhälle.
 
Personligen tycker jag att den boken, tillsamman med böckerna ” Bortom GMO” och ”Den ekologiska drömmen!
”utgivna på samma förlag, borde ingå i kurslitteraturen på alla utbildningar som sysslar med livsmedel. J
Jag väljer ändå att tro på vetenskap och beprövad erfarenhet som en väg framåt, trots allt!

(Nu har även SvD recenserat boken.)

Vargatider

Är det bara jag som är rädd?

Den mänskliga hjärnan reagerar starkt på fara. Det gör säkert många djurdito också. Det har förmodligen varit ett framgångsrikt koncept genom evolutionen. Det är en orsak till att negativa nyheter får större genomslag än positiva.

Därför kommer vargen hela tiden i nyhetsmedia.

En nackdel är förstås att vi blir döva för de verkliga farorna, precis som i den gamla sagan.

Sålunda lyssnade jag en vanlig eftermiddag på den vanliga blandningen av blandade smårisker i radion. Rätt långt ned på agendan denna dag kom en rapport om hur fler och fler bakterier blir motståndskraftiga mot de olika former av antibiotika vi lärt oss lita på. Att det blir så är inte så konstigt eftersom dessa undermedel används urskillningslöst och vansinnigt. Vi slöar med det enda medlet vi har mot dessa förr så dödliga bakterier. Även här fungerar evolutionen utmärkt. Bakterierna utvecklar snabbt metoder att undkomma vår medicin, de blir resistenta. Infektioner som vi lärt oss att betrakta som banala blir återigen dödliga, precis som de var för hundra år sedan. I ett slag förlorar vi ett av mänsklighetens främsta framsteg.

På grund av slarv och att ingen bryr sig.

Visst, detta är ingen nyhet. Det måste vara över tjugo år sedan vi började intervjuade professor Otto Cars för första gången.Det enda nya är väl i så fall att han numera kallas "senior forskare". Redan då varnade han för vad som komma skulle.

Nu hör jag samme Cars säga ungefär samma sak igen. Vi håller på att förlora kriget mot bakterierna!

Trots det så säljs fortfarande bredverkande antibiotika direkt till konsumenter över hela världen. Trots det så finns det fortfarande länder där man tillsätter antibiotika till djurfoder eftersom djuren växer lite bättre då. Detta är inget annat än vansinne, kvalificerat bansinne. Som fortsätter.

Personligen blir jag skräckslagen när jag hör sådana nyheter. Dels för att det är mycket allvarligt redan nu - människor dör i onödan här och nu - men framförallt eftersom det visar hur lite det internationella samhället förmår att samarbete när det verkligen gäller!

I Sverige har vi förvisso vidtagit åtgärder. Vi ger inte barn antibiotika när de har en vanlig förkylning, trots att föräldrarna tjatar. Vi – trots viss initialt motstånd- städat upp inom djuruppfödningen. Allt detta kan beläggas med statistik och provtagning.

Men vi lever i en gränslös värld och det gäller inte minst för smittor och mikroorganismer. De resistenta bakterierna finns redan här och de ökar även här.

Så, vi har gjort vad man kan men har det hjälpt?

Knappast.

Har omvärlden kastat sitt beundrande blickar på det lilla landet norr och följt för vårt exempel.

Nej.

Om jag tänker på klimatdebatten?

Gissa…

 

 

Vårtid

Vi lever i biologins tid. Nu börjar vi se de verkliga möjligheterna som följer av att vi förstår livets språk, genetiken.

Därför har det varit extra spännande att kunna presentera vår serie Genvägen till kunskapen. Nu kan du finna samtliga föreläsningar på MEDFARMS hemsida, inklusive föreläsning nummer nio.

1.     Släktforskning med hjälp av DNA Karin Bojs och Peter Sjöund

       ( som vi inte fick filma pga av copyright)

 Men jag vill i det sammanhanget varmt rekommendera SVTs program "De första svenskarna" som ger en bra översiktsbild av vad man kan utläsa i DNA hos en nutida svensk. Den expert som medverkar i programmet är för övrigt professor Mattias Jakobsson!

2.    Människans historia. Olika men ändå så lika Professor Mattias Jakobsson, Uppsala Universitet

3.     DNA i brottsbekämpning. CSI i verkligheten Professor Marie Allen, Uppsala Universitet

4.     Hundens gentjänster. . Vad kan vi egentligen lära oss av alla olika hundraser och deras egenskaper? Professor Kerstin 

        Lindblad Toh. Uppsala Universitet.

 

5.     Varför travar Ego Boy? Husdjurens genetik med professor Leif Andersson , Uppsal Univeristet och SLU

 

6.    GMO, genmanipulation eller gen modifikation. Vad döljer sig bakom striden? Samverkanlektor Jens Sundström,SLU.

7.     Vilka sjukdomar kan man upptäcka i din genkarta? Professor Niklas Dahl, Uppsala Universitet.

 

8.    CrisprCas9 att klippa och klistra ibland dina gener, lektor Magnus Lundgren, Uppsala Universitet

9. Vad kan vi lära av Tvillingregistret? Föreståndare Patrik Magnusson berättar om ett världsunikt register.

   Den finns även som podd på KI hemsida!

Nästan varje föreläsning har inletts av att professor Dan Larhammar, på Uppsal Univeristet berättat vad är en gen e gen tli gen!

 

Andra källor

För er som har tillgång till AxessTV ( kontrollera i ert utbud) finns där en mycket intressant inspelning från ett seminarium om den nya biologin.

De av er som läser The Economist kan hitta en suverän genom-gång (!) av den syntetiska biologin i ett av de senaste numren.

God läsning!

 

 

 

GENvägen till kunskap - hela serien

Hur mycket styr vi egentligen över våra liv? Denna mycket gamla och därmed oerhört intressanta fråga fick möjligen lite nya svar under gårdagens föreläsning i serien ”Genvägen till kunskap”. Då redogjorde föreståndare Patrik Magnusson för det unika svenska tvillingsregistret inför en stor och mycket engagerad publik. Publikens hade frågor och synpunkter redan under Magnussons framförande. Många av frågorna handlade om just hur mycket vi själva kan kontrollera vilka vi är och vad vi gör. Då handlar det inte om hur långa vi blir, eller vilken hudfärg vi får utan om psykiska egenskaper. Intelligens, förmågan att minnas eller musikalitet.

Det finns de som skulle svara det mesta bestämmer vi själva och det finns de som skulle påstå att vi är relativt styrda av vårt genetiska arv. Sanningen? Ja, som ofta så ger vetenskapen inga enkla svar, Möjligen kan man säga att i just det här fallet ligger nog svaret någonstans mittemellan.

Tiden räckte tyvärr inte till för att svara på publikens alla frågor i går. Men när en av frågeställarna tog upp de nu så populära gentesterna som säljs till privatpersoner så kändes det på sätt och vis som att vi gått cirkeln runt.

Den första föreläsningen i serien handlade ju om hur man numera kan använda DNA tester i släktforskningen…

Just den fick vi inte filma, men alla de andra finns dokumenterade på MedFarms hemsida.

De tidigare föreläsningarna har varit:

 

1.     Släktforskning med hjälp av DNA Karin Bojs och Peter Sjöund

2.    Människans historia. Olika men ändå så lika Professor Mathias Jakobsson, Uppsala Universitet

3.     DNA i brottsbekämpning. CSI i verkligheten Professor Marie Allen, Uppsala Universitet

4.     Hundens gentjänster. . Vad kan vi egentligen lära oss av alla olika hundraser och deras egenskaper? Professor Kerstin 

        Lindblad Toh. Uppsala Universitet.

 

5.     Varför travar Ego Boy? Husdjurens genetik med professor Leif Andersson , Uppsal Univeristet och SLU

 

6.    GMO, genmanipulation eller gen modifikation. Vad döljer sig bakom striden? Samverkanlektor Jens Sundström,SLU.

7.     Vilka sjukdomar kan man upptäcka i din genkarta? Professor Niclas Dahl, Uppsala Universitet.

 

8.    CrisprCas9 att klippa och klistra ibland dina gener, lektor Magnus Lundgren, Uppsala Universitet

Klicka på rubrikerna om du vill se förelsäningen!

Nästan varje föreläsning har inletts av att professor Dan Larhammar, på Uppsal Univeristet berättat vad är en gen e gen tli gen!

Torsdagens föreläsning ”Vad kan vi läsa ut ur Tvillingregistret? ” kommer snart!

 

Serien har gjorts möjlig tack vare föreningen Vetenskap och Folkbildning, föreningen Svenska Sällskapet för Medicinsk Genetik och Uppsala Univeristet. I inedningen medverkade också Uppsala Stadsbibliotek.

Slutligen så vill jag passa på att gratulera kollegan Åke Spross. UNT:s mångårige medicinreporter till IVA:s Hans Bergströms pris! Stort grattis! Väl förtjänt!

Samt hälsa hans högst kompetenta efterträdare på UNT, Jenny Jewert, varmt välkommen!

Det är generna du vet

-       Nej, det är generna, du vet, konstaterar mannen som precis slagit sig ned på bänken bredvid mig. Han luktar påtagligt alkohol och skulle det råda någon tvekan så förklarar han snabbt, ”jag är alkoholist, har varit i många år nu”. Och kanske var det oundvikligt att det skulle bli så? Eller?

Ja, vad svarar man? För vad är det som gör att vissa av oss fastnar i missbruk, när andra klarar sig? Är det vår självdisciplin, är det omgivningen eller är det rent av slumpen? Och om det nu är vår självkontroll som räddar oss, är inte den i så fall medfödd?

Den evigt aktuella frågan om varför just du är den är tycktes få nya svar när genetiken genomgick en revolution med upptäckten av DNA och med den nya biotekniken som följde efter det.

Forskarna började leta efter gener som kunde orsaka olika medfödda sjukdomar, men också efter andra egenskaper hos oss människor. För om vi människor har i princip samma DNA strängar som allt annat levande, borde inte också vi lyda under samma biologiska principer? Är inte vårt humör, vår eventuella intelligens och vår förmåga att känna empati styrda av samma lagar som hos andra primater? Är inte också vi födda med vissa egenskaper, ungefär som olika hundraser som har olika lynne?

Ett sätt att få svar på den frågan vore förstås om man hade två personer med exakt samma gener och utsatte dem för olika miljöer. Men tanken på experiment med människor är lyckligtvis främmande för de flesta kulturer!

Vad vi däremot har är tvillingar Och alla har vi väl sett hur lika många tvillingpar är?  I Sverige så har vi ett av världens bästa forskningsregister över just tvillingar. Vad kan man utläsa av det materialet? Hur mycket är egentligen arv, hur mycket är miljö? Svaren är inte sällan överraskande.

Om du är intresserad av svaret på frågan varför du är den du är så har du chansen att få ta del av resultaten av det svenska tvillingsregistret klockan 19.00 nu på torsdag 4/4 i sal IV i Universitetshuset. Då berättar registrets föreståndare Patrik Magnusson om detta unika material och svarar på dina frågor.

Som vanligt har du också chansen att få veta vad en gen är egentligen när professor Dan Larhammar ger sin expressföreläsning på fem minuter!

Missa inte det!

Evenemanget är gratis och anordnas av SSMG (Svenska Sällskapet för Medicinsk Genetik), VoF /  föreningen Vetenskap och Folkbildning)  och Uppsala Universitet.

Varmt välkommen!

 

Gröna råd är dyra

Deltar i ett möte på KSLA ( Kungliga Skogs och Lantbruksakademin.) Mötet äger trots det lantliga namnet mitt i Stockholm, i skuggan av Observatorielunden. Dörren vaktas av en fd dekan på SLU som skämtsamt påpekar att jag inte står på listan. Vilket är alldeles riktigt.

Mötessalen är fullsatt och inledaren, en VD på en av de på området verksamma myndigheterna, konstaterar - med adress till den onämnbara presidenten i USA - ”att han aldrig sett så många församlade”!

För det är det vi skall tala om ” Fakta och värderingar – vad styr politiken för de gröna näringarna?”. Ett av tusen liknande möten sin inspirerats av begreppet "fake news".

Påminner mig när Ola Rosling - en av huvudfigurerna bakom Gapminder - förklarar att han inte alls håller med om de här resonemangen. Att folk har en felaktig bild av verkligheten, att de låter känsor och värderingar styra över fakta är inget nytt. Så har det alltid varit.

Jag tror att han har rätt. Känslorna springer iväg, långt efter kommer logiken.

Nå, mötet drar igång. Många kloka ord yttras, alltihop är lite modernt med vad man förr kallade mentometer, numera omvandlat till en app, grupparbeten och en avslutande panel. Bra så.

Fast, med all respekt, en sak vill jag å det starkaste avråda ifrån. Idén att publikt presentera en lista över "godkända journalister" är ingen bra sådan...

Men efteråt känns det lite som om vi ägnat en eftermiddag åt att tala om vargen, utan att vi verkligen nämnt honom vid namn. För det saknas inte reella konflikter inom de gröna näringarna. Inom skogsnäringen står debatten het kring nyckelbiotoper och reservatbildningar. Djurrättsaktivister uppträder i media och säger sig vara stolta över att de dödshotat lantbrukare och deras barn. Och i vårt extrema land har jordbruket har gått ifrån att vara modernäringen till ett miljöproblem.

Samtidigt så vet vi att jorden snart skall försörja 10 miljarder människor. 10 miljarder! Och det skall ske samtidigt som vi bevarar jorden produktionsförmåga och inte utrotar allt annat liv omkring åkrarna.

Att kalla det en ”utmaning” känns futilt.

Men allt detta är på ett behagligt avstånd denna februarieftermiddag i Storstaden. Här sitter riksdagspolitiker och säger att de ”skall göra sin läxa”. Här står föreläsare och betonar att det behövs ”både värderingar och fakta” när man skall fatta beslut. Här rullar det ena käcka förslagit efter det andra förbi på den projektorduken.

Ett av dem går ut på att ”forskare bör ta en mera aktiv roll i samhällsdebatten”. Så har man sagt under alla de fyrtio år som jag varit i branschen – men har ingen har reflekterat över hur förödande ett sådant råd är för den akademiska karriären?

Publish or perish!

 

Professor Stefan Jansson från Umeå kommer möjligen närmast sanningen när han visar en power point som konstaterar att det som styr är varken värderingar eller fakta, det är”pengar”. Och i hans värld så har även ekoodlare och miljöorganisationer egna intressen att försvara. Det är som om vi för en sekund skymtar verklighetens vargar.

Men då talar han endast om den fråga han arbetar med nämligen den senaste gentekniken. Den är å andra sidan inte så bara.

 

I den finns kanske lösningen på några av de gigantiska problem vi står inför?

 

Om framtiden är det som bekant särskilt svårt att sia. Hotfulla tecken saknas förvisso inte. Man kan bara be en stilla bön om att vi inte drabbas av panik och hän faller till fruktlösa offer och avlatsbrev. Sans och förnuft är sannerligen bristvaror i denna tid av turbohjältar.  

Tänk om det fanns ett kunskapscentrum som ägnade sig åt de här frågorna!

Ett helt universitet som fokuserade på hur vi skall bruka jorden utan att förbruka den!

Som öppnade dörren mot en grön framtid där fakta visade vägen…

 

 

 

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder64 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Externa bloggar

Stadsdelsbloggar