Nu kommer inbromsningen i den svenska ekonomin. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet arbetslösa åter börjar öka under nästa år. Trots det är efterfrågan på utbildad arbetskraft fortfarande hög. Problemet är att en växande andel arbetslösa, många utlandsfödda, saknar den utbildning och de färdigheter som efterfrågas av arbetsgivarna.

Allt talar därför för att vi även framöver behöver en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik. Det innebär att samhället erbjuder arbetssökande hjälp med att söka jobb, möjlighet att delta i olika sorters praktik och att genomgå arbetsmarknadsutbildningar, men också olika former av subventionerade anställningar.

Men i stället för nya framsynta satsningar genomförs kraftiga nedskärningar på området. Behoven har aldrig varit så stora som nu, men antalet deltagare i utbildnings- och matchningsinsatser är rekordlågt. På mindre än två år har de aktiva arbetsmarknadsinsatserna halverats - från 5,2 miljarder kronor 2017 till 2,8 miljarder kronor under 2019.

Det mest uppseendeväckande är den minskning som nu pågår utan förvarning, undan för undan, under innevarande budgetår. På bara ett halvår har Arbetsförmedlingen minskat arbetsmarknadstjänsterna med 700 miljoner kronor. Det motsvarar en femtedel av vad man budgeterade för i början av året. Det framgår i myndighetens senaste utgiftsprognos som presenterades i juli.

Utbildningsföretagens bedömning är att även denna utgiftsprognos är en glädjekalkyl. Sannolikt kommer antalet personer som får delta i aktiva arbetsmarknadsinsatser att vara mycket lägre under 2019. En bidragande orsak är den osäkerhet som har skapats på Arbetsförmedlingen av de senaste årens neddragningarna och omorganisation.

Situationen är paradoxal. För samtidigt som man skär ner gör myndigheten bedömningen att antalet arbetssökanden med behov av fördjupat stöd faktiskt har ökat. Istället för att snabbt få ett jobb blir de hänvisade till att passivt söka bidrag.

Också företagen drabbas. En stor del av näringslivets kompetensförsörjning riskerar att helt slås ut. I exempelvis transportbranschen kommer ungefär en av tre personer som rekryteras från en arbetsmarknadsutbildning. Det är en utbildningsväg som försvinner om nedskärningarna fortsätter.

Om bara några år, 2022, ska privata leverantörer ta över hela ansvaret för matchning och andra insatser som behövs för att få ut människor på arbetsmarknaden. Den planerade reformen av Arbetsförmedlingen innebär att myndighetens roll blir att bedöma varje arbetssökandes behov av stöd och insatser och sedan slussa dem vidare. Individen ska själv få välja den leverantör som passar bäst.

Men med de stora negativa svängningarna på bara sex månader är det oerhört svårt för leverantörerna av matchnings- och utbildningstjänster att anpassa och leverera stabil, kvalitativ och lönsam service. I förlängningen finns risken att de etablerade, seriösa svenska leverantörerna försvinner från marknaden.

Faran är därmed att Arbetsförmedlingen står utan leverantörer när reformen ska genomföras. Ett annat scenario är att den svenska arbetsmarknadspolitiken tas över av multinationella koncerner. I stället för en mångfald av stora och små, idéburna och vinstdrivande aktörer, kommer utbudet av arbetsmarknadstjänster vara begränsat och leverantörerna likriktade.

Vår uppmaning till politikerna på båda sidorna av blockgränsen är ta situationen på allvar. Det är dags att skapa långsiktigt stabila spelregler inom arbetsmarknadspolitiken. Ingen är betjänt av den ryckighet och osäkerhet som nu råder – allra minst de arbetssökande.