I Uppsala kommuns innerstadsstrategi från 2016 går det att läsa att parkeringar på gator och torg ska ersättas. På flera av stadens torg får bilarna fortfarande ta ett betydelsefullt utrymme.

Framtiden finns i att befria torgen från att vara parkeringsplatser och nyttja torgens fulla potential. Det finns ingen anledning att låta förändringen vänta.

När vi besöker en stad passerar vi ofta dess torg. Det är här vi som besökare bildar oss en uppfattning av platsen vi har kommit till. Av allmänheten är torgets öppna yta ett omtyckt inslag i stadsbilden. Men ett torg fullt med bilar är knappast uppskattat av fler än de som har turen att finna sig en ledig parkeringsplats. I Uppsala finns två historiska torg vars yta nyttjas som parkering, S:t Eriks och Fyristorg. S:t Eriks torg ligger mellan Saluhallen och Domkyrkan. Fyristorg har kontakt med både Fyrisån och Uppsalas paradgata.

Att låta dessa torg med sina vackra omgivningar vara livlösa parkeringar är förödande för Uppsalas stadsbild.

Om torgen får vara torg kommer omgivningen till sin rätt, vilket gynnar Uppsalas identitet som vacker stad med rik kultur och historia.

Då vi ska ställa om till ett hållbart samhälle är det att skicka fel signaler om bilarna tar plats på torgen. I en hållbar stad är det en dålig strategi att gynna personbilstrafik. Dels för det utrymme infrastrukturen kräver och för den negativa påverkan på hälsan bilsamhället leder till. Med detta i åtanke är det viktigt att inte utforma staden på bilarnas premisser. Då vi en gång lät bilarna ta plats på våra torg, såg vi en framtid i bilsamhället. När vi i dag ska ställa om till ett hållbart samhälle kan inte vi låta parkerade bilar uppta den värdefulla torgytan.

Att stadsnära parkering skulle gynna handeln kan så vara. Det är lätt att bortse ifrån betydelsen av en trivsam miljö och endast argumentera utifrån det praktiska.

Föreställ er ett levande torg. På parkbänkar sitter människor. Några barn utnyttjar utrymmet till att leka tafatt.

Torghandlaren ropar ut sina lovord om vackra buketter. Från musikanten hörs det ljuva toner. Föreställ er nu en full parkering. Två bilar kör runt på jakt efter en ledig parkeringsruta. På trottoarerna längs husfasaderna går några människor. Om vi nu jämför de två scenarierna finner de flesta det levande torget mer attraktivt. Glöm inte bort att handeln även gynnas av en trevlig stadskärna.

Det finns en tendens att stänga ute människor från stadens offentliga rum. Försämrade sittmöjligheter, låsta innegårdar och gallerior med begränsande öppettider. För att stadens ställning som en demokratisk plats inte ska hotas blir det viktigare att återta de torg som i dag fungerar som bilparkering. I stället för att vara parkering kan torget bli en plats där alla Uppsalabor kan mötas.

Det finns ingen annan plats än stadens torg som så tydligt illustrerar en stads sociala acceptans, attraktivitet och vidsynthet.

På torgen kan vi mötas, gammal som ung, rik som fattig. Vi kan bryta utanförskap och göra våra röster hörda. På torgen har vi en möjlighet att gottgöra de exkluderande tendenser som vi ser i dagens samhälle. I stället för en folktom parkering borde torgen vara en levande plats.

Uppsala kan vara en förebild genom att befria torgen från parkerade bilar. Efter höstens val har jag en förhoppning om att den nya politiken kan fatta beslut som gynnar de levande torgen. Uppsala borde låta sina torg signalera en demokratisk, vacker och hållbar stad. Framtiden finns inte i att låta bilarna ockupera våra torg. Framtiden finns i att ta vara på det potential till en viktig plats som våra torg har.

Matilda Aspersand, landskapsarkitektstudent år 3 Ultuna