Torka, bränder, stormar och översvämningar. Döda korallrev, förlust av biologisk mångfald och höjda havsnivåer. IPCC:s rapport om hur vi ska klara 1,5 gradsmålet i Parisavtalet slår ner med full kraft och lämnar ingen oberörd. Min dotter oroar sig och har många frågor, och jag kramar henne och säger att hon inte ska vara rädd.

Men klimatkrisen är kanske mänsklighetens svåraste utmaning. Det kommer kräva stora ansträngningar från alla delar av samhället och av oss alla på en individuell nivå. Under den föregående mandatperioden har regeringen gjort historiskt stora klimatinvesteringar. Men vi behöver göra mer. För Sverige kan göra skillnad.

Vi socialdemokrater vill ta oss an uppgiften genom tydliga och tuffa klimatmål och genom att modernisera Sverige. Vi har i Sverige en stark tradition av att ställa om. Med omställningen mot ett fossilfritt samhälle möter vi klimathotet och kan samtidigt skapa nya gröna jobb.

Genom en aktiv klimatpolitik går Sverige före och investerar i klimatvänlig teknik vilket stärker våra företags konkurrenskraft.

Vi ska göra det lönsamt för företag att agera miljövänligt och måste därför fortsätta med klimatinvesteringar i industrin. Genom till exempel industriklivet kan Sverige bli först i världen med fossilfri stålproduktion genom Hybrit-projektet. Men det är viktiga satsningar som lever farligt eftersom moderaterna helt vill avskaffa stödet.

Ett stort ansvar för omställningen har landets kommuner med hållbar stadsbyggnad, utvecklingen av smarta städer, avfallshantering och kollektivtrafik. Klimatklivet har lett till viktiga investeringar, bland annat av 14 000 laddstationer över hela landet, och med stadsmiljöavtalen får kommunerna stöd att bygga ut kollektivtrafiken.

Det är med stadsmiljöavtalets hjälp som Uppsala kan planera för en utbyggnad av spårvagnar.

Utbyggnaden av en kapacitetsstark kollektivtrafik, en ny station i Bergsbrunna och av fyrspår mellan Uppsala och Stockholm är avgörande för Uppsalas framtida utveckling och en viktig del av den största tågsatsningen i modern tid som regeringen presenterade i våras.

Att få fler att åka tåg och kollektivtrafik är en viktig del för att klara omställningen. Men vi måste också på andra sätt minska utsläppen i transportsektorn. I den kommande klimatstrategin måste vi staka ut vägen framåt för reduktionsplikten. Den innebär krav på inblandning av hållbara biodrivmedel i bensin och diesel. Målet är 50 procent förnybart till 2030. Tydlighet i frågan är viktig, eftersom branschen behöver långsiktiga spelregler för att ställa om produktionen.

Även utsläppen från flyget måste minska. Flygskatten bör vara kvar och vi vill se över möjligheten att införa styrmedel för fler gröna inflygningar, införa reduktionsplikt och inblandning av biobränsle även för flyget.

En viktig utgångspunkt i klimatpolitiken måste vara att göra det lättare för människor att ta ett klimatansvar i sin egen vardag. Vi måste satsa på en hållbar konsumtion och en cirkulär ekonomi.

Sverige måste vara en stark kraft i FN och EU för en mer ambitiös klimatpolitik. Det handlar bland annat om att driva på internationellt för att skärpa åtagandena i Parisavtalet. Vi måste också verka för att kolkraften fasas ut i EU, att utsläppshandeln blir striktare och att den gröna fonden med stöd till klimatåtgärder i utvecklingsländer stärks.

Vi behöver ett världssamfund som går från ord till handling. Klimatförändringarnas effekter är skrämmande påtagliga. Extra sårbara blir de hundratals miljoner människor som fortfarande lever i extrem fattigdom. Nu behövs inte fler stora löften – utan konkret handling för att nå de ambitiösa mål som satts upp.

Klimatet är vår tids största ödesfråga. Tillsammans kan vi se till att bekämpa klimathotet och göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Det är ett hårt och svårt arbete, men vi ska lyckas. Det är vi skyldiga våra barn.

Marlene Burwick, riksdagsledamot (S), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet