Alla tjänar på mer handel och jämställdhet

Om ganska exakt en månad ska Ursula von der Leyen och hennes kommissionärer formellt vara på plats. Då blir hon den första kvinnan på posten som ordförande för EU-kommissionen någonsin. Dessutom har hon satt ihop ett lag av kommissionärer med lika många kvinnor som män. Även det är historiskt.

Jämställdhetsfrågorna måste genomsyra all politik. Mitt nuvarande politikområde, internationell handel, är inget undantag. För även om vi vet att handel är bra för ekonomi och utveckling,  är det också känt att handelns vinster inte sprids jämt över olika grupper i samhället. Alla vinner, men några vinner mer än andra.

Och precis som i samhället i stort, är kvinnor en grupp som i snitt tjänar mindre på handel än män. Att underlätta för kvinnor att delta i handel är inte bara en moralisk skyldighet – det skulle också generera miljarder i ökad tillväxt. Många idéer, drömmar och innovationer går i dag förlorade. 

Därför höll jag för två år sedan EU:s första konferens någonsin med tema handel och kvinnor. Syftet med konferensen var att lyfta frågan på dagordningen genom diskussioner mellan akademiker, politiker, näringsliv, fackföreningar och andra intresseorganisationer. Vi ville också uppmuntra till mer fakta och analys.

Vi vet redan att av 36 miljoner arbetstillfällen i Europa som är direkt kopplade till handel innehas bara 37 procent av dessa jobb av kvinnor. Vi vet också att de exporterande sektorerna i snitt har högre löner – men att män i snitt har 17 procent högre löner där än icke-exporterande sektorer, medan kvinnor i snitt bara har 13 procent av samma pålägg. 

I måndags höll jag uppföljningen till konferensen för två år sedan. Precis som då samlades experter från världens alla hörn för att ta frågan vidare. Denna gång ville vi inte bara lyfta frågan, utan identifiera konkreta hinder till kvinnors deltagande i utrikeshandeln, och komma med konkreta förslag på hur vi kan göra handelspolitiken mer jämlik mellan könen. 

I samband med konferensen presenterades en studie av International Trade Centre. Ett mycket tydligt resultat från den studien var att kvinnor i mycket högre utsträckning än män driver och arbetar i små och medelstora företag.

Det är en viktig insikt. Det kan nämligen vara svårt för mindre företag att exportera, eftersom de ofta saknar resurser att sköta pappersarbetet som utrikeshandel i många fall kräver.

Lyckligtvis har vi redan särskilda kapitel med bindande regler och hjälpmedel vigda åt att hjälpa just små- och medelstora företag i alla våra moderna handelsavtal. Underlättar vi för små företag, underlättar vi för kvinnor.

Utöver detta innehåller våra nya handelsavtal också bindande regler för jämställda arbetsvillkor för män och kvinnor. I förhandlingar med särskilt likasinnade länder så som Chile och Nya Zeeland arbetar vi också med ett kapitel helt dedikerat till kvinnors deltagande i handeln.

Det handlar bland annat om något så enkelt som att samla in mer och bättre data, för att ge starkare underlag att fatta beslut på. Ovan nämner jag siffror för Europa, men globalt har vi ingen statistik på detta.

Sannolikt ser situationen väldigt annorlunda ut i exempelvis utvecklingsländer. I länder där kvinnor exempelvis har begränsade möjligheter till eget privat ägande eller banklån, finns det inte mycket ett kapitel i ett handelsavtal kan göra.

Vi ställer även krav i samtliga moderna handelsavtal på våra partners att ratificera alla åtta kärnkonventioner i Internationella arbetsorganisationen, ILO. Två av dessa konventioner förbjuder diskriminering av kvinnor på arbetsplatsen.

Måndagens konferens tydliggjorde att vi måste göra långt mer och se samspelet med flera policyområden. En del av förklaringarna handlar om tillgång till kapital och nätverk. Det handlar också om att kvinnor och män söker sig till olika yrken.

Även om tjänstesektorn växer är det fortfarande industrin och exporten av fysiska varor som står för lejonparten av till exempel svensk utrikeshandel. I Sverige är endast 20 procent av industrins arbetskraft kvinnor.

EU-kommissionens egna studier målar upp samma bild. Något förvånande är föregångsländerna inom jämställdhet, Sverige, Finland och Danmark sämst i klassen när det gäller andelen kvinnor med arbeten kopplade till handel, enligt kommissionens beräkningar.

Dessutom hittar vi en negativ korrelation mellan utrikeshandeln inom olika sektorer av ekonomin, och kvinnors deltagande i dessa sektorers arbetskraft. Det visar att normer som styr utbildningsval fortfarande är mycket starka, även i länder som Sverige.

Denna vecka påbörjades Europaparlamentets utfrågningar av de tillträdande kommissionärerna. Om allt går väl tillträder tolv kvinnliga EU-kommissionärer första november – fler än någonsin tidigare. Jag är övertygad om att denna bredare representation från samhället leder till bättre beslutsfattande.

Dessutom motverkar det just de normer som gör att kvinnor fortfarande i mindre utsträckning söker sig till de maktpositioner som män historiskt suttit på. Precis som handel mellan länder, är ett mer jämställt samhälle något vi alla tjänar på.