Hundra personer som skriver sig på en och samma lägenhet för att fuska till sig försörjningsstöd. Hyreskontrakt som säljs för 100 000-tals kronor. Fastighetsägare som står maktlösa sedan kriminella grupperingar nästlat in sig i lokalerna.

Det är några exempel på missförhållanden som ska diskuteras under seminariet "Bostad och lokal som medel i brottslig verksamhet", som hålls i Uppsala idag måndag.

– Det har blivit vanligare att bostäder och lokaler används som brottsliga verktyg. Det kan vi se bland annat genom att allt fler ärenden av den typen dyker upp i domstolarna. Det säger docent Erika P Björkdahl, föreståndare vid Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet som arrangerar seminariet.

År 2015 presenterade Stockholmspolisen en rapport om illegal handel med hyresavtal. Polisen hävdade att det enbart under 2015 hade ägt rum fyra mord i Stockholmsregionen som hade kopplingar till olaglig handel med lägenhetskontrakt.

Genom bland annat telefonavlyssning hade polisen fått information om att flera tongivande kriminella i Stockholms län var involverade som både säljare och köpare av kontrakten.

En av punkterna på seminariet handlar om hur lägenheter kan användas för att fuska med bidrag. Det kan gå till så att personer skenskriver sig i en lägenhet.

– Det händer att personerna anger att de bor i lägenheter som inte ens finns. Man hittar på att fastigheten har ett extra våningsplan och registrerar sig i en icke existerande bostad, berättar Erika P Björkdahl.

De inblandade påstår sedan att de betalar hyra för lägenheten och ansöker om bidrag. En variant är att en person med ett förstahandskontrakt hyr ut svart till andra personer som får betala överhyra. Uthyraren kräver dessutom att få del av de hyresbidrag som hyresgästerna får in.

Ett annat problem som ska tas upp under seminariet är vad som kan hända om en lokal förvandlas till brottsplats. Det kan till exempel handla om att ett brottsnätverk tar över garderoben på en restaurang och genom hot etablerar sin verksamhet på krogen.

Brottsligheten kan röra sådant som penningtvätt, droghandel och illegal spritförsäljning.

– Det kan vara väldigt besvärligt och tidsödande för fastighetsägaren att göra sig av med sådana personer och maktlösheten bland dem som drabbas är stor.

– Att kriminalitet i samband med bostäder och lokaler blivit ett växande problem visar sig inte minst av att det dragits igång flera statliga utredningar kring de här frågorna, påpekar Erika P Björkdahl.