Tidigare har man bara känt till att glidflygare som örnar, gamar och storkar spar energi när de flyger. Nu har forskare vid Lunds universitet kommit fram till att även kajor är energisparare.

– Pennorna på vingspetsarna kan liknas vid spretande fingrar på handen. Vingspetsen genererar flera små luftvirvlar istället för en stor virvel som på ett flygplan med rektangulär eller elliptisk vingspets. Det går åt mer energi och kostar mer att lyfta när det bara skapas en enda stor vingspetsvirvel, säger Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi.

Forskarna menar att resultatet kan användas inom flygplansindustrin, där man ständigt söker efter nya sätt att minska luftvirvlar vid vingspetsen för att få ner bränsleförbrukningen.

På Upplands ornitologiska förening säger man att resultatet kan ge svar på kajans beteende.

– Det förklarar att de ofta sticker ut och söker föda långt ut på landet på dagen och kommer tillbaka till stan samma kväll, säger Jan Wärnbäck, ordförande i Upplands ornitologiska förening.

Kajan har blivit lite av Uppsalas signum. UNT har sedan länge haft "dagens Kaja" på sidan 2 som kommenterar nyhetshändelser på ett skarpsynt vis. Och i våra kulturrecensioner ger vi betyg i antal kajor.

Här kan du läsa ett reportage som beskriver när pippin blev ett med UNT

Varför kajan har blivit förknippad med Uppsala kan Jan Wärnbäck inte svara på. Kajan är en landsbygdsfågel som drar sig till tätorten och övervintrar när häckningsperioden är över framåt hösten. Den är vanlig i många städer på hösten och vintern eftersom den söker sig till mat och värme.

– Jag tycker att råkan är mer intressant, den är ovanligare här. Vi ornitologer är inte så intresserade av kajan egentligen, säger Jan Wärnbäck.

Han vet inte exakt hur många kajor som finns i Uppsala men tror att det kan röra sig om 50 000. I vintras dog pilgrimsfalken som övervintrat i Uppsala under flera år, det betyder att kajorna inne i stan inte längre har någon direkt fiende.