Det treåriga projektet "Sträck ut din hand mot min hand" är ett samarbete mellan Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar (SIU) och Rädda barnen.

I sommar har de (i samarbete med Salsal-föreningen i Uppsala) hunnit med en rad med aktiviteter som kubb, volleyboll, grillkvällar, nationaldags- och midsommarfirande för de runt 900 ensamkommande ungdomar i åldern 16 till 21 år som finns i Uppsala län. Runt 300 har hittills deltagit.

– Vi vill ge de ensamkommande verktyg att komma in i samhället, men även hjälp om de får avslag från Migrationsverket så att de kan förbereda sig för hur de ska agera när de kommer tillbaka till sina hemländer, säger projektledaren Salem Sarsour som har varit med sedan projektet startade i september förra året.

Artikelbild

| Multikulturföreningens ordförande Hassan Baygan och Simon Rotim.

Under lördagen var det sång och dans vid Celsiustorget intill S:t Per Gallerian i centrala Uppsala.

– Skolorna är stängda på sommaren, och många har ingenstans att ta vägen. Vi vet att Stora Torget har varit en samlingsplats för många ensamkommande i Uppsala. Vi vill få bort dem därifrån, fortsätter Sarsour.

Läget är inte idealt för de ensamkommande ungdomar som i dag lever i Uppsala, enligt projektledaren.

– Vi vet att det finns upp till 900 ensamkommande i Uppsala, men det kan vara fler då mörkertalet är stort. Många kan ha fått avslag och besked om att de ska utvisas och då går de under jorden och vägrar åka hem. Flera har inte tillgång till mat och många är hemlösa. Det finns också psykisk ohälsa, skadebeteende och drogproblematik bland ensamkommande ungdomar. Vi diskuterar med andra organisationer om hur vi kan hjälpa dem med mat och hygien, säger Salem Sarsour.

Artikelbild

| Emanuel Almroth upprädde.

Han kom själv till Sverige som politisk flykting från Syrien när han var 7 år. I dag är han 35 år och bor kvar i Uppsala.

– Jag hade en liknande situation som många ensamkommande har i dag. Vi hade bra människor runt omkring oss som var redo att gömma oss, och det är jag evigt tacksam för.

Artikelbild

| Konstnären Christer Kempe.

Hur är det att jobba med det här?

– Det kan vara utmattande, men det är väldigt kul för man får prata med väldigt många och får höra deras historier. Tyvärr är det få som vill prata med medier eftersom de känner att de redan har berättat sina historier så många gånger, och att det inte är någon som lyssnar.

Flera föreningar är kopplade och stödjer "Sträck ut din hand mot min hand". Under lördagen var Multikulturföreningen med och hjälpte till med ljud och annan utrustning.

– Många kommer från olika kulturer, men sak som är bra att lära sig är ett lands kultur och musik, då är det lättare att anpassa sig, säger dess ordförande Hassan Baygan.