Det framgår av en internationell studie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science.

– Det här kan sägas bekräfta en teori som säger att det biologiska trycket mellan olika arter är högst där den biologiska mångfalden också är som störst, säger forskaren Tomas Roslin vid Institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala, som har lett studien.

I studien har forskarna använt flera tusen identiskt lika konstgjorda fjärilslarver tillverkade av grön modellera. Dessa attrapper klistrades fast på 31 platser i runtom i världen. Där fick de sitta kvar i flera dagar varpå de samlades in för att genomgå en analys av eventuella bitmärken på dem.

Artikelbild

| Tomas Roslin

Ju närmare ekvatorn de konstgjorde larverna hade varit utplacerade, desto vanligare var bitmärken på dem. Omvänt var bitmärken ovanliga på larver från arktiska områden.

– Intressant nog såg vi också ett liknande samband i höjdled. Ju högre upp på en bergssluttning, desto lägre var risken för att våra konstgjorda fjärilslarver skulle få bitmärken från rovdjursangrepp, säger Tomas Roslin.

Utifrån utseendet på bitmärkena har forskarna kunnat kartlägga vilka rovdjur som angrep larverna.

– Jag måste medge att jag blev förvånad över att fåglar svarade för en mycket liten andel av angreppen, jag hade väntat mig motsatsen. I såväl tropiska områden som i Arktis var angriparna i den stora majoriteten av fallen myror och andra småkryp, säger Tomas Roslin.

Forskarna tror att de båda mönstren med ökade risker att bli angripen av insekter på lägre breddgrader och lägre höjder är kopplade till temperaturen.

– De småkryp som stod för merparten av angreppen är växelvarma. Ju högre temperaturren är, desto fler och mer aktiva rovinsekter får man därför räkna med, säger Tomas Roslin.

Han misstänker att risken för att angripas av insekter är till och med ännu högre för riktiga fjärilslarver än för den konstgjorda larverna som använts i studien.

– Det beror på att vi med vår modell inte fångar in angrepp som orsakas av parasiterande insekter som lägger sina ägg inuti fjärilslarver. De låter sig inte luras av konstgjorda larver av modellera, säger Tomas Roslin.

Forskarna känner ingen empati för det oräkneliga antal miljarders miljarder riktiga fjärilslarver som brutalt slutar sina liv som rovinsektsföda och aldrig får chansen att bli flygfärdiga fjärilar.

– I stället är det rovinsekternas arbete som vi bör uppskatta. Det är tack vare dem som världen förblir grön eftersom de förhindrar att alla växter äts upp av hungriga larver, säger Tomas Roslin.