LÄS MER: Läs alla artiklar i UNT:s serie "Ett år kvar till valet"

Det var Miljöpartiet som inför valet lovade att ”sluta höja biljettpriserna varje år som Alliansen gör”. Efter att man vunnit valet och bildat ett nytt styre med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet beslutade man att sänka priset för UL:s månadskort i två steg, först från 790 till 750 kronor och sedan till 500 kronor. Den första sänkningen blev av, men där tog det stopp. I stället höjde man sedan priset igen, först till 795 kronor och efter nästa höjning blir priset 840 kronor.

– Vi har en kärv ekonomisk situation, bland annat på grund av kraftigt ökade kostnader för nya Akademiska. De kostnaderna uppdagades för oss först efter valet och prognosen nu är att vi fram till 2019–2020 måste öka intäkterna eller minska kostnaderna med 600 miljoner, säger Jenny Lundström (MP), regionråd och förste vice ordförande i kollektivtrafiknämnden.

Hur känns det att svika ert vallöfte?

– Naturligtvis tråkigt. Men vi vill ha en kollektivtrafik som är attraktiv, håller hög kvalitet och är ett reellt transportalternativ. Jag tror att en prishöjning är betydligt bättre för resandekollektivet än att dra ner på trafiken, säger Jenny Lundström.

Bertil Kinnunen (S), regionråd och ordförande i kollektivtrafiknämnden, försvarar även han prishöjningen.

– Vår utgångspunkt är att man med skattemedel finansierar ungefär hälften av kollektivtrafiken, resten med intäkter från biljetter och annat. Vi har arbetat med att utveckla trafiken och förbättra kvaliteten, det leder till ökade kostnader.

Vad är det resenärerna fått som motiverar prishöjningen?

– Det nya stadsbusslinjenätet som började gälla i mitten av augusti. Det är förvisso färre linjer men betydligt fler avgångar och utökad trafik som helhet. Det här är en av de största satsningarna vi har gjort, en historisk satsning. Vi stärker också trafiken på 288:an med fler expressbussar till Östhammar och Gimo samt sätter in fler tåg i Upptågssystemet.

Att höja skatten ytterligare för att slippa höja UL:s biljettpriser är Bertil Kinnunen tveksam till om det finns uppslutning för bland medborgarna.

Socialdemokraternas löften för kollektivtrafiken inför förra valet handlade bland annat om nya tågstationer i Vänge, Librobäck, Järlåsa och Vittinge. De har inte blivit av.

– Det kräver förstärkning av Dalabanan. Vi får se nästa vår när regeringen presenterar sin plan för infrastrukturen om det finns pengar, säger Bertil Kinnunen.

Samma svar, att det nu är upp till regeringen, gäller för löftet om järnväg till Enköping och att bygget av fyrspår hela sträckan Uppsala-Stockholm ska börja.

– Fyrpår är den fråga som prioriteras högst i regionen. Det är oerhört centralt för den framtida tillväxten.

Har ni gjort allt ni kan på regionnivå för att det ska bli av?

– Vi har gjort väldigt mycket, framför allt opinionsarbete, säger Bertil Kinnunen.

Trots att de stora satsningarna hittills har uteblivit, har det hänt andra saker under mandatperioden. Det Bertil Kinnunen är mest nöjd med, utöver nya stadsbussnätet, är att man i höst infriar löftet om att stoppa biljettkrånglet över länsgränserna med det nya biljettsystemet Movingo.

– Allt fler pendlar allt längre sträckor. Det nya systemet gör det billigare att kombinera SJ med UL och SL och det tror vi ska göra att fler reser kollektivt till tåget, vilket minskar bilberoendet och bilanvändandet, säger Bertil Kinnunen.

Han lyfter även fram att man är på god väg att nå målet om en kollektivtrafik som helt drivs på fossilfriabränslen år 2030.

Samtidigt menar Bertil Kinnunen att det finns mer att göra, förutom att uppfylla de löften som ännu inte är infriade ska man ta fram en ny regionbusstrategi, liknande den översyn man har gjort av stadstrafiken i Uppsala. En del i omdaningen här lär bli att utveckla den anropsstyrda kollektivtrafiken som har testats i bland annat Älvkarleby och Heby.

– Vi är redan i dag det län som har störst antal trafikkilometer per invånare. Vi har ett stort utbud, men måste se till att de begränsade resurser som finns används smartare.