– Ett av de största hoten mot stabiliteten i ekonomin är hushållens stora bostadslån, sa Henry Ohlsson under sitt framträdande i arrangemang av Swedbank.

Han visade en Sverigekarta över hushållens skuldsättning i olika regioner. Mälardalen utmärkte sig genom att skuldkvoten här är högst i riket.

Skuldkvoten, det vill säga skulderna dividerat med den disponibla inkomsten, har åkt upp i takt med sjunkande räntor och stigande bostadspriser.

Sedan 2010 har skuldkvoten för Uppsalas hushåll höjts med 387 procent. I Uppsala län är det bara Knivstahushållen som kan uppvisa en högre siffra, där ligger ökningen av skuldkvoten på 396 procent.

– Hushåll i Uppsala med bolån har i snitt lånat nästan fyra gånger sin inkomst. Blir det en nedgång i ekonomin sjunker värdet på tillgångarna, men skuldernas storlek minskar inte. Det är något som bekymrar Riksbanken, konstaterade Henry Ohlsson.

För att dämpa bolåneracet efterlyste han riktade åtgärder inom bostads- och skattepolitiken och sa att Riksbanken välkomnar de skärpta amorteringskrav som införs i vår.

Från mars 2018 måste nya bolånetagare amortera mer om de tar lån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten. Henry Ohlsson tror dock inte det kommer att slå särskilt hårt mot hushållen eftersom bara 15 procent av dem väntas beröras av regeländringen.

Trots att skuldberget för bostadslånen växer är allt inte dystert på den fronten. En av ljuspunkterna är enligt vice riksbankschefen att amorteringarna ökat jämfört med för fem år sedan. En annan ljusglimt är att den andel av inkomsterna som hushållen lägger på sitt boende har gått ner från 25 till 20 procent under en period av 20-30 år.

Dessutom visar bostadsmarknaden tecken på avsvalning. Efter en oavbruten prisuppgång sedan 2012 har det sedan några månader tillbaka skett ett litet tapp.

Dock tycker inte Henry Ohlsson att man ska dra för stora växlar på den senaste tidens prisdämpning.

– Befolkningen ökar och folk fortsätter att flytta in till universitetsstäderna. Ekonomiska fundamenta är idag desamma som för tre månader sedan även om man kan få en annan bild om man läser tidningarna.

Henry Ohlsson är Uppsalabo, professor vid nationalekonomiska institutionen på Uppsala universitet och en av sex direktionsledamöter på Riksbanken som sätter styrräntan i Sverige.

Han passade på att höja ett varningens finger för bankernas exponering mot bostadsmarknaden. I takt med stigande bostadspriser har det skett en ökning av den andel lån som bankerna beviljat med fastigheter som säkerhet.

2005 hade 73 procent av lånen getts mot pant i fastighet. Sedan dess har siffran stigit till 81 procent.

– Fyra av fem kronor av bankernas utlåning går alltså till fastigheter vilket innebär att bankerna blivit känsliga för hur det går på fastighetsmarknaden.

På det stora hela tecknade han en ljus bild av Sveriges ekonomi. Sysselsättningsgraden ligger på 68 procent vilket är mycket högt i en internationell jämförelse.

För de närmaste åren spår Riksbanken att inflationsmålet på 2 procent uppnås samt att BNP växer med ett par - tre procent per år.

Riksbankens prognos är att reporäntan, som styr räntorna för bostadslånen, kommer att börja höjas 2018. Under 2019 väntas reporäntan passera nollstrecket vilket skulle innebära att den negativa ränta som gällt sedan 2015 upphör.

År 2021 ska räntan vara uppe i nästan 1 procent.

– Men det är en prognos och inte ett löfte, betonade Henry Ohlsson.