– Säljer vi vårt hus här får vi väl en fågelholk i Uppsala.

Sara Trifunovski har bott i Örbyhus i nästan hela sitt liv. Idag jobbar hon på förskolan, tidigare drev hon kaféet vid badet i centrum. Ett stänk av bitterhet i rösten anas när hon talar om sitt Örbyhus, men också en stor glimt i ögat. Hon verkar kluven.

– Jag har kämpat för att komma härifrån, men min man vill gärna bo kvar. Han är från Stockholm och tycker att det är bra här. Och det är ett bra ställe att växa upp på, säger hon.

Artikelbild

| Möbelvaruhus. Mitt i Örbyhus finns en stor möbelbutik. Här arbetar Britt-Inger Holmgren, som vill se lite nybyggaranda i det gamla stations- och industisamhället.

Samtidigt vet hon att det är lite socialt stök och strul på orten, men landar till sist i att det ändå är tryggare än i storstaden. Hon blir nostalgisk när hon tänker på Örbyhus under barndomen.

– Jag minns skyltöndagarna... Då fanns många butiker och tre banker. Nu flyttas allt till Tierp. Det var mer drag förr tyvärr, säger hon.

Den som kliver av Upptåget har ett par minuters promenad till centrum. Vid stationen möts besökaren av slitna industrilokaler och sedan av ett träruckel innan några gamla villor i fint skick dyker upp. För en novis i Örbyhus ter sig centrumet ändå rätt så livaktigt för att vara en ort i skogen. Här finns ju en affär, Gullans pizzeria, en färghandel och en stor möbelbutik. Och här ligger badet, vars skylt lockar med attraktionen "opptorn".

Men även om H:et är försvunnet finns det hopp för Örbyhus, menar Sara Trifunovski som lyfter fram de goda initiativen, som utvecklingsgruppen för Örbyhus, Tobo och Vendel, idrottsföreningen och kyrkan.

Artikelbild

| Historiekunnig. Kurt Jansson lyfter fram Örbyhus slott och den dramatiska historien om Erik XIV:s död när han ska säga något positivt om Örbyhus.

– Och så har vi ju Upptåget. Men det gör ju inte att folk jobbar här, säger hon innan barnen på avdelningen kallar.

På parkeringen vid affären kliver Kurt Jansson ur bilen. Han har bott i trakten i 40 år.

Artikelbild

| I centrum ligger Vendelbadet med kommunalt driven kafeteria.

– Jo rå, det är väl okej här. Men det är svårt att säga vad som är bra, säger han.

Men så ramlar han in på Örbyhus slott och ger en lektion om händelserna då Erik den XIV giftdödades av sin bror Johan III.

Artikelbild

| Fallfärdigt. På promenaden från stationen till centrum möter man dethär huset, men också fina villor.

Slottet ligger dock en bit bort och skänker ingen glans åt centrala Örbyhus. Anledningen till avståndet är Vendelsjön. Örbyhus byggdes när järnvägen drogs under 1800-talet, men sjön tillät inte att spåret lades förbi slottet. I stället hamnade stationen några kilometer därifrån, där ett industrisamhälle växte fram. Så småningom fanns här skid- och sparkfabrik, sängfabrik, trösktillverkning och ångsåg. I dag är orten mer en sovstad och mycket service har försvunnit, säger Britt-Inger Holmgren som arbetar på möbelvaruhuset i centrum. Upptåget har blivit ett lyft, tycker hon, och omgivningarna är fina, men Örbyhus behöver en spark i baken.

– Det borde byggas mer här, till exempel ett vettigt boende för dem vill bo kvar när man inte kan ha villa längre. Och så behövs det gång och cykelvägar.

Artikelbild

| Vid stationen ger Örbyhus ett slitet intryck på besökaren.

På perrongen står Lars Lind. Han ska ta tåget till Tierp. Han har bott i Örbyhus, men flyttade snabbt till Österbybruk där han trivs mycket bättre. Han säger rakt ut det alla andra andats:

– Det var inget kul här.