Jag har aldrig varit någon surströmmingsentusiast. I måndags kväll tvingade jag ändå i mig sex stycken. Det var definitivt ingen njutning, men kanske bidrar jag till kunskaper som kan ge oss friskare magar.

Lars Engstrand är professor vid Karolinska institutet och forskar sedan länge om den så kallad mikrofloran, dvs bakterier och andra mikroorganismer som helt normalt finns i våra kroppar och är viktiga för vår hälsa.

När han erbjöd mig att bli "försökskanin" i en studie om huruvida nyttiga bakterier från surströmming kan få fäste i våra tarmar kunde jag inte gärna tacka nej. Jag vet ju att frivilliga försökspersoners deltagande i forskningsstudier i åtskilliga fall har varit en grundförutsättning för viktiga forskningsgenombrott.

Artikelbild

Ändå var det med viss oro som jag tog tåget till Stockholm för att tillsammans med elva andra deltagare, de flesta forskare från Karolinska institutet, äta surströmming under kontrollerade former under ett par timmar.

Tänk om jag måste utnyttja rättigheten att när som helst avbryta mitt deltagande i studien på grund av att jag inte skulle klara av att få i mig det minimum av fem surströmmingar som varje deltagare förutsattes äta. Fram till i måndags motsvarade fem surströmmingar min totala livstidskonsumtion, utspridd på tre olika tillfällen.

Oron visade sig vara obefogad. Surströmmingarna smakade långtifrån gott, men inte heller fullt så illa som jag hade fruktat. Med sammanlagt sex surströmmingar bräckte jag flera andra deltagare för vilka det krävdes påtagligt större ansträngning och längre tid att pressa i sig fem.

Bäst gick det dock för doktoranden Nelson Ndegwa Gichora från Kenya, som trots att han aldrig tidigare ätit surströmming utan minsta besvär åt hela tio stycken.

Artikelbild

| Testpersoner. Doktoranden Nelson Ndegwa Gichora tyckte surströmming var så gott att han åt tio fiskar, lika mycket som hans båda bordsgrannar Irene Edebert och Lars Edebert gjorde tillsammans.

Surströmmingstestet är bara en del av studien. Två gånger under veckan före surströmmingsmiddagen tog jag och alla andra deltagare avföringsprover och nu gäller det att komma ihåg att ta ytterligare avföringsprover vid ytterligare tre tillfällen under de kommande sex veckorna.

Proverna ska ge svar på om innehållet av mikroorganismer har förändrats efter surströmmingsmiddagen och om eventuella nytillkomna mikroorganismer verkligen kommer från surströmmingen.

Artikelbild

| Åke Spross

Om så är fallet lär resultaten leda till ytterligare forskning för att ta reda på om dessa nytillkomna bakterier verkligen motverkar magbesvär, i linje med en del inbitna surströmmingsätares påståenden om surströmmingens hälsoeffekter.

Om allt går som planerat kommer resultaten av studien att publiceras lagom till jul. Återstår att se om någon då byter ut lutfisken mot surströmming på julbordet.