Under de första två veckorna i februari i år har Uppsalapolisen fått in ett 60-tal vapen.

– Det är 27 pistoler och revolvrar samt 24 gevär. Även tre luftgevär samt ett underbeslag till en AK4 har lämnats in, säger Anders Ternström som är rättschef för polisen Region Mitt. UNT har tidigare skrivit om amnestin.

Vid den förra vapenamnestin 2013 lämnades totalt 15 132 illegala vapen och vapendelar in i hela landet till polisen.

Artikelbild

| Det vapen som polisen får in flest av vid vapenamnestin är ett närmare hundra år gammalt hagelgevär från Husqvarna vapenfabrik.

Enligt den rapport som dåvarande Rikspolisstyrelsen skrev, identifierade SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium, 4 661 vapen från 2013 års amnesti som svensktillverkade jakt- och sportskyttevapen från tiden före 1940. Dessutom fanns 2 600 vapen vars ursprung inte kunde fastställas, men som enligt SKL sannolikt var tillverkade i Sverige.

Mikael Högfors är gruppchef för vapengruppen vid Nationellt forensiskt centrum, NFC - tidigare SKL.

Vad är det vanligaste vapnet som lämnas in vid amnestin?

– Det är ett Husqvarna hagelgevär, säger Mikael Högfors.

Artikelbild

| Om nyare vapen ämnas in i samband med vapenamnestin kan det hamna i polisens referenssamling av vapen. På bilden syns en del av revolversamlingen.

Men även legala vapen registreras som illegala, visar UNT:s kartläggning. Ett exempel är mynningsladdade svartkrutsvapen med tillverkningsår före år 1890, som är licensfria i Sverige. Även luftgevär registreras som illegala.

– Ja, det gör de. Det är utgångshastigheten som avgör om ett luftgevär är licenspliktigt. När de lämnas in så kontrollerar man om det finns licenser eller inte innan de skickas vidare till oss. Vi skiljer inte mellan licensfria och licenspliktiga luftvapen. Eventuellt licensfria luftvapen kommer ändå hit i amnestin, säger Mikael Högfors.

Artikelbild

| Svenska jaktvapen som salongsgeväret från Husqvarna vapenfabrik utgjorde nästan hälften av det totala antalet inlämnade vapen under 2013 års vapenamnesti.

Polisen delar in de inlämnade vapnen i fyra ålderskategorier - fram till 1890, från 1890-1920, 1930-1960 samt 1960 och nyare. Den första kategorin är mynningsladdade svartkrutsvapen, den andra är bland annat patronladdade svartkrutsvapen, den tredje kategorin är vapen som var licensfria när de köptes in och som aldrig registrerades när licenskraven infördes och den fjärde kategorin är nyare vapen.

Hur många av de vapen ni får in under amnestin är intressanta i kriminella kretsar?

Artikelbild

| Gevär m/1887, som fått sitt namn från det år det antogs av Kronan, är en vapentyp som ofta lämnas in vid vapenamnestin. Modellen anändes även som jakt- och sportskyttevapen några årtionden in på 1900-talet.. Det är ett enskottsvapen som laddas med en svartkrutsammunition som inte längre går att köpa.

– Under 2013 var det cirka 150 vapen. Det är till exempel moderna pistoler i vissa kalibrar, ombyggda start- och gasvapen samt automatvapen, säger han.

Under amnestin 2013 provsköts 80 inlämnade vapen. Inget av dessa kunde knytas till något brott.

Artikelbild

| Mikael Högfors.

Vad är det mest udda vapen ni fått in vid amnesti?

– Det är en valfångstkanon som det krävdes fyra lastpallar för att flytta. Den kom in 2013, säger han.

Artikelbild

| 2007 års apenamnesti.

När amnestin är över skickas vapnen till nationellt forensiskt centrum, NFC, där de klassificeras, eventuellt provskjuts och sedan skrotas.

– Alla vapen vi får in skrotas. Jag har möjlighet att spara intressanta vapen till vår nationella referenssamling som används för att lösa brott. Syftet med vapenamnestin är att få bort vapen från samhället. Då skulle det se väldigt illa ut om vi sålde dem vidare, säger han.

Artikelbild

| Under vapenamnestin 2013 fick polisen in ett stort antal belgiska revolvrar och pistoler från tidigt 1900-tal. Dessa vapen köptes en gång i tiden legalt utan licens i Sverige.

Vilka förhoppningar har ni med vapenamnestin?

– Jag hoppas att vi får in lika många vapen som under 2013, säger Mikael Högfors.