Skolkommissionens slutbetänkande har höga förväntningar på sig, inte minst när det gäller förslag som kan minska skolsegregationen.

Kommunerna och skolorna måste arbeta hårdare med att få en allsidig social sammansättning av elever, anser kommissionen.

Men det är oerhört varierande över landets kommuner, därför går det inte att införa generella regler för hur man ska komma till rätta med skolsegregationen, säger Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande.

Ett sätt att göra skolorna mer blandade vore att införa ett aktivt skolval till förskolan och grundskolan. Tanken är att inte enbart elever med välutbildade och välinformerade föräldrar aktivt ska välja skola.

Avskaffa kötid

Ett mer kontroversiellt förslag, som TT rapporterade om i går, är att också öppna för lottning när antalet sökande är fler än antalet platser. Det skulle kunna användas i skolor där elevsammansättningen inte anses vara tillräckligt blandad. Kommissionen föreslår att man avskaffar kötid som urvalskriterier för friskolor i fall då det finns fler sökande elever än skolplatser.

I just den situationen ska man kunna använda sig av lottning i stället, säger Gustafsson.

Lottning ska kunna vara en urvalsprincip både för kommunala skolor och friskolor. Det innebär att de urvalsprinciper som används i dag – närhetsprincipen, alltså att elever ska ha rätt att gå i en skola nära hemmet, syskonförtur och kötid – ibland ska kunna ersättas av lottning.

Skolkommissionen vill inte tvinga kommunerna att använda sig av lottning.

Vi ser inte en möjlighet att använda tvång på kommunerna med hänvisning till det kommunala självstyret, säger Gustafsson.

På frågan vem som ska se till att kommunernas skolor har en mer allsidig social sammansättning uppger Gustafsson att han ser framför sig att det inrättas en tillsynsmyndighet.

Önskan om skolfred

Den växande ojämlikhet i svensk skola grundas till stor del i brister i regelverket kring finansiering av skolan, anser Gustav Fridolin (MP). Ekonomiska kriser som slagit in över Sverige drabbat skolan särskilt hårt och att skillnaderna mellan skolor har ökat, enligt utbildningsministern.

Nu framför han en önskan om en politisk borgfred om skolan och att partierna nu strävar efter att följa den inriktning som professionen, det vill säga forskningen, lärarna och skolledarna, pekar ut i betänkandet.

Skolan ska vi i grunden hantera som vi hanterar säkerhetspolitiken. Man bör kunna komma överens brett så att lärare, rektorer och elever får ägna sig åt sitt uppdrag, lära och att lära ut, snarare än att hantera ständigt nya politiska inriktningar, säger Fridolin.

Han pekar ut det som en av orsakerna till fallande skolresultat, en ojämlik skola och till att lärare inte fått tillräckligt stöd.

Det vi tar emot i dag är det mest genomgripande reformarbete för en stark svensk skola på decennier, säger Fridolin om Skolkommissionens betänkande.

Viktigt med fortbildning

Jan-Eric Gustafsson pekar på vikten av en bättre lärarutbildning och uppger att det skett en successiv teoretisering av den och att det nu behövs resurser för "återföra praktiska aspekter" i lärarutbildningen.

Än viktigare är att utbildade lärare får fortbilda sig, enligt Gustafsson, som pekar på förslaget på ett professionsprogram som ska vara karriärlångt och innehålla tydliga steg för hur lärare ska kunna öka sin kompetens.

Ett annat av Skolkommissionens förslag för att få mer likvärdiga skolor är 6 miljarder kronor i statlig delfinansiering av undervisning och elevhälsa. De statliga pengarna ska fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och ska till exempel kunna användas till att minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.

Dåliga resultat

Skolkommissionen föreslår också två nya utredningar. Den ena ska utreda ett statligt sektorsbidrag för hela eller delar av skolan. Den andra utredningen ska handla om en regional organisering av gymnasieskolan, bland annat för att kommunerna bättra ska kunna samarbeta kring dimensionering och finansiering av gymnasieskolan.

Skolkommissionen tillsattes våren 2015, med bakgrund bland annat i OECD:s Pisa-rapport för 2012, som visade att svenska elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hade halkat efter rejält.

Nästa rapport, Pisa 2015, visade att dock att svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden. Samtidigt fortsatte dock kunskapsklyftorna att öka.