Lung- och prostatacancer, hjärtinfarkt, stroke, diabetes, fetma, högt blodtryck, demens, självmord, och...

Bakom nästan varje sjukdomstillstånd finns det socioekonomiska skillnader. Det vill säga att det finns ett samband mellan risken att drabbas och personens utbildning och ekonomi. Och för nästan alla sjukdomar är risken högre för personer med låg utbildning och dålig ekonomi, jämfört med dem som inte har det.

En viktig orsak, säger Karin Engström, utredare och epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, är att livsvillkoren är ojämlikt fördelade i befolkningen, vilket har betydelse för både hälsan och levnadsvanorna.

Villkorat val

De sätter en gräns för hur hälsosamt man kan leva sina liv. Det är ju inte bara utbildningen i sig som är avgörande, utan det handlar också om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv och de här förutsättningarna, som ekonomiska villkor och boendemiljö, ser olika ut, bland annat beroende på ens utbildning och ekonomi, säger hon.

TT: Men att röka, till exempel, det är väl ändå ett val man gör som individ?

Det är att val man gör, men det är inte bara ett eget val, eftersom det är beroende av vilka villkor man lever under, men de här villkoren går att påverka.

Karin Engström konstaterar samtidigt att sambanden kan vara snåriga och att orsakerna till ohälsa ofta beror på en kombination av orsaker. De kan också skifta över tid. Förr var det vanligare att välbeställda var överviktiga, till exempel, medan det i dag är precis tvärtom.

Åldersrisk

Dessutom gäller det att hålla tungan rätt i mun av andra orsaker. Exempelvis skrev företrädare för Hjärt-lungfonden på DN debatt nyligen att det är sju gånger vanligare att avlida av hjärt-kärlsjukdom bland de med lägre utbildningsnivå, jämfört med dem med högre.

Men de hade inte tagit hänsyn till åldersskillnaden. Det är vanligare att äldre har lägre utbildning. Och ålder är ju, som vi alla vet, en riskfaktor för att dö, säger Karin Engström.

Om man gör det, berättar hon, blir skillnaden mellan låg- och högutbildade 1,7 gånger i stället.

Det är ju fortfarande en tydlig skillnad, men inte alls lika stor som Hjärt-lungfonden skrev, säger Karin Engström.

Faktum är, säger hon, att de socioekonomiska skillnaderna påverkan hälsan så pass mycket att de förkortar livet med sex år.

De flesta vet att kvinnor lever längre än män. Skillnaden är ungefär tre år. Men mellan hög- och lågutbildade skiljer det sig hela sex år i förväntad livslängd, men det känner nästan ingen till.