Efter två års arbete var det en rejäl lunta som Skolkommissionen överlämnade till regeringen. 450 sidor som framför allt fokuserar på att minska skolsegregationen och att stärka lärarna.

Kommissionen vill att skollagen ska få en portalparagraf som ska piska alla kommuner och skolor att arbeta hårdare för att få en mer social blandning av elever.

Varierar i landet

Artikelbild
Men det är oerhört varierande över landets kommuner, därför går det inte att införa generella regler för hur man ska komma till rätta med skolsegregationen, säger Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande.

Ett förslag är att alla elever aktivt ska välja skola, inte enbart de med välutbildade och välinformerade föräldrar. Mer kontroversiellt är förslaget om att öppna för lottning till skolor, där antalet sökande är fler än antalet platser. För friskolor föreslås då att kötiden avskaffas som urvalskriterium.

I just den situationen ska man kunna använda sig av lottning i stället, säger Gustafsson.

Lottning kan även bli aktuellt i populära kommunala skolor, men då från årskurs sju. Det innebär att närhetsprincipen, som ger rätt att gå i en skola nära hemmet, kan naggas i kanten. Men kommunerna kan inte tvingas att använda sig av lottning, på grund av det kommunala självstyret.

Spädbarn i kö

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill inte redan nu ta ställning till enskilda förslag, innan remissinstanserna fått säga sitt, men han ser problem med köerna.

Det klart att kötid är ett system som bygger på att jag som spädbarn ska ha föräldrar som satte mig i kö till den mest populära skolan. Det gör att skolvalet inte är lika fritt för alla, säger Gustav Fridolin.

Per Kornhall, forskare och oberoende skoldebattör, är positivt överraskad av Skolkommissionens slutbetänkande. Men han är bekymrad över vilka frågor som genast tog över.

Nu har debatten redan börjat handla om skolvalsfrågorna, som jag tycker är en chimär, en obetydlighet i sammanhanget, säger han.
Om vi inte hamnar i politiskt käbbel, utan faktiskt kan genomföra det här, tror jag ärligt talat att vi om 10–20 år kommer att se det här som en viktig vändpunkt för svensk skola.

Han välkomnar förslagen om ett mer regionalt ansvar, en ändrad finansiering och om att utveckla lärar- och rektorsyrket, förslag som stärker skolan som system.

Pengar efter behov

Gustav Fridolin lyfter fram förslagen om att staten ska ta ansvar för likvärdigheten mellan skolor, bland annat föreslås statliga resurser på 6 miljarder kronor över tre år till de skolor som har störst behov.

Det ska inte vara beroende av vilken kommun jag växer upp i vilken skola jag får, utan alla skolor ska ha de resurser som krävs, säger Fridolin.
Årtionden av skolpolitiska gräl, fokus på småfrågor och reformer som staplats på varandra har tillsammans skapat ett lapptäcke utan sömmar, säger utbildningsministern, som nu hoppas på politisk borgfred om skolan.