Skolkommissionens slutbetänkande har haft höga förväntningar på sig, inte minst när det gäller förslag som kan minska skolsegregationen. Men enligt Carl Henrik Wendt, som undervisar på Kungsholmens gymnasium i Stockholm, kommer utredningens förslag inte att räcka tillräckligt långt.

Intentionerna är absolut rätt, med det är för mesigt. Den trend som råder i skolan med ökad segration är starkare än vad de här förslagen mäktar mer. Jag hade velat se mer drastiska förslag, säger Carl Henrik Wendt till TT.

Ett av de mer kontroversiella förslagen är att öppna för lottning för fristående skolor när antalet sökande är fler än antalet platser.

Artikelbild

I dag används närhetsprincipen, alltså att elever ska ha rätt att gå i en skola nära hemmet, syskonförtur och kötid när skolorna gör sina antagningar. Men Skolkommissionen vill alltså att lottning ska bli ytterligare en urvalsprincip.

Oseriöst med lotteri

Det har Marcus Segerstedt, rektor vid Internationella Engelska Skolan i Bromma, inte mycket till övers för. Han anser att förslaget börjar i fel ände, först måste problemen bostadssegregationen lösas och kvaliteten i skolan behöver höjas generellt.

Vi har ett fritt skolval och det bör vi värna om. Att börja prata om lotteri är inte seriöst. Att välja vilken skolan man ska börja på är ett viktigt beslut och eleven ska ha gjort ett aktivt val. Jag ser nästan bara bekymmer med det här, säger han till TT.

Carl Henrik Wendt är av motsatt uppfattning.

Det är klart att kösystemen till friskolorna ökar segregationen, är man emot det är det klart att man är för lottning.

Kronor kan hamna rätt

Men det finns förslag i utredningen som både rektor och lärare välkomnar. Lärare måste få möjlighet till fortbildning, enligt Skolkommissionen. Ett annat förslag för att få mer likvärdiga skolor är sex miljarder kronor i statlig delfinansiering av undervisning och elevhälsa. Pengarna fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och kan exempelvis användas till att minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.

Det är jättepositivt. Någon krona kanske kommer rätt. Framför allt är det många lärare som vill fördjupa sig i sina ämneskunskaper, säger Carl Henrik Wendt.
Med kompetensutveckling ligger vi långt efter i Sverige. Ska man vara med en längre tid i skolan ska man hänga med även i nästa generations elever. Det gäller även skolledningen, påpekar Marcus Segerstedt.