Tidigast 2025 kan den nya 50 meters-bassängen vid Fyrishov vara färdig för att ta emot de första badgästerna. Det innebär att ombyggnaden av den gamla bassängen till en rundbana också försenas.
Det har länge stått klart att badet är slitet. Miljön i en simhall är påfrestande för byggnadsmaterialen, och den tekniska livslängden har passerat sedan länge.
– Man befinner sig på ett sluttande plan. Gör man inget åt tätskikten kan kostnaderna att åtgärda det bli så höga att ingenting går att rädda. Det innebär inte bara att man skjuter renoveringskostnaden framför sig, man får även en mycket högre totalkostnad, säger Jan Trädgårdh, betongexpert vid CBI Betonginstitutet.
Detta är inget unikt för Fyrishov utan gäller många simhallar i landet. I Sala tvingades kommunen stänga simhallen sedan en vattenläcka upptäcktes. Det gick inte att utesluta att hela simhallen skulle kollapsa. 2015 stängdes simhallen i Gimo och hölls stängd i 2,5 år för renovering då den gamla bassängen ansågs farlig.
UNT kunde redan 2016 berätta att en konsultrapport visade på stora brister för Fyrishov. Betongen var bortfrätt så armeringsjärnen blottats på flera platser. UNT har nu fått ta del av protokollet från de ytterligare provtagningar som gjordes och som visar på höga kloridhalter i betongväggarna. Några exakta gränsvärden för kloridhalten i byggnader finns inte.
Enligt Jan Tädgårdh vid CBI brukar 0,4 procent klorid i betongen anges som en gräns för ökad risk att armeringsjärnen börjar rosta. Proverna från Fyrishov, som dock analyserats med en metod som inte är godkänd enligt branschen, har i många fall en kloridhalt över 1 procent. I några fall ligger halterna över 3 procent och ett prov har en halt på 11 procent.
Efter att proverna togs har Fyrishov dessutom höjt klorhalten i bassängerna för att komma till rätta med de bakterieproblem som påpekades i konsultrapporten från 2016. Det innebär att kloridhalterna i betongen förmodligen är ännu högre i dag.
För att få en fullständig bild av hur illa det är, och göra de mest akuta insatserna för att rädda vad som räddas kan, skulle bassängen behöva tömmas för att bättra på tätskikt och ersätta skadad betong. Det skulle dock kräva att bassängen stängs på obestämd tid. Bara att tömma bassängen tar ett par veckor. Och något sådant arbete är inte planerat.
Äventyrsbadet renoverades 2017. Då byttes ett antal kakelplattor i bassängen för att bättra på tätskiktet. Några prover på betongen togs dock inte, vilket innebär att statusen på den bassängen är oklar.
Claes Enskär, projektledare för nya Fyrishov, är dock inte orolig.
– Äventyrsbadet är byggt senare. Det är huvudbassängen som är problemet.
Varför har inga åtgärder gjorts när kloridhalterna är höga?
–Vi har ändå beslutat att bassängen ska rivas när den nya 50-metersbassängen är färdig. Vår fastighetschef är erfaren och håller utkik efter varningstecken. Tack vare konsultrapporten vet vi var problemen finns, säger Claes Enskär.
Enligt Jan Trädgårdh är det dock inte givet att de bassänger som byggts i senare tid är i bättre skick än de som byggdes på 50-talet.
– Några bassänger som byggts på 90-talet är riktigt usla. Det vi ser är att man i en del av dem misslyckats med fogar och genomföring av rör, vilket innebär att det läcker in klorider i betongen. Klinkern är heller inte tät vilket gör att kloridinträngningen går ännu snabbare. Det här är ett gigantiskt problem i många kommuner, säger Jan Trädgårdh.
