Brottsförebyggande rådet, Brå, genomförde en sådan kartläggning 2005, med inriktning på att jämföra brottslighet bland utrikes respektive inrikes födda. En tidigare genomgång skedde 1996. En arbetsgrupp inom Moderaterna vill nu genomföra en ny kartläggning av samma slag – men de uttrycker sig som om de i själva verket föreslår något annat, nämligen en kartläggning av förövares och offers etnicitet.

Etnicitet är inte detsamma som att vara född inom eller utom Sverige. Etnicitet handlar om människors bakgrund i en rad olika bemärkelser – som språk, kultur, gemensam historia och annat. Begreppet etnicitet ger oss inte några enkla kriterier som kan användas för att sortera människor i olika kategorier. Vilken etnicitet har den som har föräldrar – eller far- och morföräldrar - från flera olika delar av världen men samtidigt är född i Sverige och vill uppfatta sig som svensk? Hur är det med den som har en entydigt svensk bakgrund (vad nu detta är) men själv har levt länge utomlands?

Försöker man skilja människor som ska anses vara etniskt ”svenska” från dem som av någon anledning inte ska anses vara det så blir distinktionerna så grova att de knappast ger någon vettig upplysning alls. Försöker man å andra sidan sortera människor i olika ”etniska” fack beroende på bakgrund, föräldrars hemland, kultur, språk eller något annat så hamnar man snabbt på ett gungfly där kategorierna blir allt mer godtyckliga.

Kunskap om människors bakgrund kan vara en relevant faktor när det gäller att kartlägga brottslighet, brottslingar och brottsoffer. Men det finns fler faktorer, av social och ekonomisk natur, som kan vara lika relevanta. Begreppet ”klass” är mångtydigt och används ofta utan riktiga preciseringar, men detsamma gäller för ”etnicitet”. Politiker och partier bör undvika att ge pekpinnar om vilka faktorer som forskningen bör fokusera på. Forskningen måste själv få ställa de frågor som kan vara fruktbara och sortera bort dem som inte leder någon vart.

I undersökningen från 2005 skilde man alltså på inrikes och utrikes födda. Det visade sig att det var mer än dubbelt så vanligt att utrikesfödda var registrerade för brott som att inrikes födda var det. Men ett lika viktigt resultat var att mellan 88 och 95 procent av de med utländsk bakgrund inte var misstänkta för något brott. Samtidigt stod det klart att just socio-ekonomiska faktorer spelade en stor roll – det var sex gånger vanligare att personer från familjer som haft socialbidrag var registrerade för brott än personer som inte haft det.

Korrekt information och seriösa analyser kan motverka fördomar och ohållbara förenklingar. Men då bör man inte uttrycka sig som om allt vore en enkel funktion av något så mångtydigt som människors ”etnicitet”.

Håkan Holmberg

Politisk chefredaktör