Vi tronar på minnen från fornstora dar. Medan våra drygt 100-åriga grannar håller på att göra 2000-talet till sitt. Den bilden är överdriven, men det går inte att komma ifrån att det har varit lite lugnare att vara finne eller norrman de senaste åren, med den ryska aggressionen och en även i övrigt orolig omvärld.
Det beror inte bara på den utdragna Natoprocessen. Sverige vill som alltid vara proaktivt och ”en stark röst i världen”. Men när det blir politiskt turbulent, med en regeringsmakt som i snart tio år vilat på mer eller mindre bräckliga avtal, blir rösterna ofta flera. Vill vi stötta USA:s insats i Röda havet eller inte, för att ta ett aktuellt exempel. Det är ibland svårt att veta var man har Sverige och det är något som auktoritära ledare kan utnyttja och spela på.
Om Finlands president heter Tarja Halonen, Sauli Niinistö, Alexander Stubb eller Pekka Haavisto spelar mindre roll. Stubb har övertaget mot Haavisto inför slutomgången, med 54 procent av rösterna enligt en mätning i Helsingin Sanomat (5/2). De hovsamma debatterna talar ett tydligt språk. Allt handlar egentligen om relationen till grannen på andra sidan den 130 mil långa gränsen, som det gjort under hela Finlands tid som självständig nation.
Vinnaren på söndag kommer att företräda Finlands linje mot Ryssland och EU fram till 2030. Eller snarare 2036, med tanke på kontinuiteten och på att den sittande presidenten alltid blir mycket populär. Stödet för Sauli Niinistö var 92 procent 2022, rena ”Nordkoreasiffrorna” men ändå inte rekord. År 2003 uttalade 94 procent av finländarna sitt fulla stöd för landsmodern Tarja Halonen.
Bilden av skillnaderna mellan Sverige och Finland är som sagt något överdriven. Även i Sverige finns en bred samsyn om Natomedlemskapet, EU och om behovet att rusta upp försvaret. Om tio år eller så är det kanske också läge att framhålla en kris där Sverige stod för stabilitet och pragmatism medan Norge och Finland gick en annan väg. Alltså under pandemin.
En norsk studie från 2023 visade att varje räddat liv kostat 130 miljoner kronor. ”Väldigt många norska läkare försökte argumentera för att införa samma strategi som Sverige, men blev överkörda av ivriga politiker”, sade Per Henrik Zahl, forskare vid Norska folkhelseinstitutet, till SvD (27/11).
Sverige kan inte slå sig för bröstet nu, det handlar trots allt om förlorade liv. Men om tio år kanske, när skolbarnen vuxit upp och klarar sig bättre än sina jämnåriga i grannländerna? Då kan vi få en klapp på axeln av Finlands president Alexander Stubb.