Sverige ligger nu pÄ andra plats efter Mexiko nÀr det gÀller antal sprÀngningar i lÀnder som inte Àr i krig. PÄ senare tid har det skett nya sprÀngningar och skjutningar sÄ gott som dagligen. Det Àr en minst sagt dyster utveckling.
VÄldet riktas mot andra gÀngmedlemmar, mot deras anhöriga och mot mÀnniskor som inte har ett dugg med saken att göra. Som bara rÄkar vara pÄ fel plats vid fel tillfÀlle. Och dÀr fel plats vid fel tillfÀlle till och med kan vara att ligga i sin sÀng och sova. Eller gÄ ut genom dörren för att Äka till jobbet.
Förövarna Àr unga. De har mobilen i fickan. Det rÀcker med nÄgra snabba knapptryckningar för att de ska hitta hem till nÀsta brottsoffer. För i Sverige finns vÄra personuppgifter helt öppet pÄ söktjÀnster som Ratsit och Mrkoll. Det Àr tyvÀrr unikt.
PÄ söktjÀnsternas sajter ligger adressuppgifter till oss alla, det syns hur mÄnga som bor i hushÄllet och hur gamla de Àr, om de har bil och vad den Àr vÀrd och sÄ vidare. NÀr man googlar kan man dessutom se hur det ser ut pÄ platsen. Det Àr ett perfekt hjÀlpmedel för den som planerar brott.
VillaÀgarna har gÄng pÄ gÄng varnat för att de hÀr söktjÀnsterna Àr rena guldgruvan för kriminella. HÀr kan en rÄnare eller en inbrottstjuv lÀtt leta reda pÄ en lÀmplig Àldre husÀgare som bor ensam och lite avskilt och utsÀtta honom eller henne för inbrott eller rÄn. SÄ gick det till nÀr en stöldliga satt pÄ Landvetters lÄngtidsparkering och spanade pÄ bilarnas registreringsskyltar och sedan bröt sig in hos husÀgarna som var pÄ semester.
Vi har ocksÄ varnat för att gÀngkriminella kan hitta hem till offentligt anstÀllda och hota dem, att utlÀndska sÀkerhetstjÀnster kan ta reda pÄ var nyckelpersoner i vÄrt samhÀlle bor och att al-Qaida, med den nya hotnivÄn i Sverige, kan kartlÀgga svenska medborgare.
Men nu handlar det om mord. Och utvecklingen i fel riktning har gÄtt vÀldigt fort.
De regler som tillÄter söktjÀnsterna att publicera vÄra personuppgifter pÄ sina sajter infördes genom en grundlagsÀndring för tjugo Är sedan. DÄ anpassades yttrandefrihetsgrundlagen till en ny tid nÀr internet var relativt nytt. Men konstitutionsutskottet (KU) som bereder grundlagsÀndringar innan riksdagen fattar beslut var framsynt och varnade redan dÄ för att grundlagsÀndringen skulle kunna leda till rena personuppgifter pÄ nÀtet. SÄ har det blivit med rÄge.
Sedan dess har riksdagens politiker tagit steg i rÀtt riktning. SöktjÀnsterna fÄr inte lÀngre lÀgga ut uppgifter om var vi stÄr politiskt, vilken religion vi tillhör eller sexuell lÀggning. Och riksdagen har försökt stoppa söktjÀnsterna frÄn att lÀgga ut brottmÄlsdomar för att vÀrna den personliga integriteten för tidigare brottsdömda, men partierna har Ànnu inte lyckats enas om hur det ska gÄ till. Och efter pÄskupploppen tillsattes en utredning med uppdrag att skydda offentliganstÀlldas personuppgifter. Den utredningen har fÄtt skÀrpta direktiv och rör sig framÄt.
Men Àn sÄ lÀnge har politikerna inte tagit nÄgot initiativ för att skydda oss vanliga mÀnniskor. Det Àr en milsvid skillnad mellan skyddet för den personliga integriteten pÄ nÀtet och i den verkliga vÀrlden. För grundlagen stÄr över vanliga lagar och innebÀr att söktjÀnsterna inte behöver följa GDPR.
Medborgarnas trygghet Àr en av statens huvuduppgifter. Regeringen har gÄtt till val pÄ att ta krafttag mot brottsligheten. LÀget Àr akut och som justitieminister Àr Gunnar Strömmer ytterst ansvarig.
VillaÀgarna krÀver att regeringen tÀpper till kryphÄlet i grundlagen och vrider verktyget ur hÀnderna pÄ de kriminella.